Ny studie om hjärntrötthet efter en stroke

En ny pilotstudie vid Norrlands universitetssjukhus ska studera hur fysisk aktivitet påverkar hjärntrötthet. Idag finns ingen behandling för hjärntrötthet trots att det är ett vanligt förekommande symtom efter stroke.

Varje år drabbas ungefär 25 000 personer i Sverige av stroke, det vill säga en propp eller en blödning i hjärnan. Efter en stroke är hjärntrötthet ett vanligt symtom, och för de drabbade kan besvären påverka hela det vardagliga livet. Trots det har sjukvården dålig kunskap om hur många som lider av hjärntrötthet efter en stroke, hur mycket det påverkar livet och vad man kan göra för att lindra besvären.

– Vi är idag väldigt duktiga på att behandla stroke i det akuta skedet, men det läggs inte lika stort fokus på rehabiliteringen efteråt, säger fysioterapeuten Anna Bråndal som driver studien.

Avhandling om hjärntrötthet 
Anna Bråndal disputerade nyligen med en avhandling om hjärntrötthet och hur tidig hemgång kan hjälpa rehabiliteringen efter stroke.

– När man är på sjukhus blir man servad med det mesta, man får maten serverad och så vidare, och man kanske inte känner av någon trötthet. När patienten sen kommer hem och ska sköta vardagen kan hjärntröttheten plötsligt bli väldigt påtaglig. Därför jobbar vi nu för att patienten ska få så tidig hemgång som möjligt och istället få stöd och träning av rehabpersonal i hemmet.

Hjärntrötthet, eller fatigue som det också kallas, definieras av tidig utmattning och onormal trötthet vid mentala och/eller fysiska aktiviteter. Idag finns ingen behandling för fatigue men fysisk aktivitet och träning har föreslagits som en möjlig behandling.

Vill utöka studien 

Anna Bråndals pilotstudie ska undersöka vilken vilken påverkan fysisk aktivitet har på hjärntrötthet.

– Vår hypotes är att om man får bättre kondition så får man också mer energi över till hjärnan, säger Anna Bråndal.

I studien får deltagarna tre gånger i veckan cykla på en motionscykel, instruerade av en fysioterapeut. Träningen sker i hemmet.

– All träning är individuell och personerna tränar utifrån sin förmåga. Vår studieläkare säkerställer att deltagarna är så pass friska i övrigt att träningen inte är skadlig.

Tanken är att en större studie med fler deltagare ska starta direkt efter pilotstudien.

– Om våra resultat av piloten tyder på att fysisk aktivitet har positiv inverkan på hjärntrötthet så vill fortsätta med att samla in en större mängd data. På så sätt kan vi få mer exakt kunskap om hur träningen påverkar patienterna och vilken typ av träning som är optimal för att minska hjärntröttheten, säger Anna Bråndal.

Mer information
Anna Bråndal, Staben för Forskning och Utbildning, Västerbottens läns landsting
072-702 534 22 70 

Vänliga hälsningar
Sally Carlsson Cloodt
Kommunikationsstaben
Västerbottens läns landsting