Kulturellt och språkligt stöd vid förlossning

I projektet Kulturdoula ska tolv kvinnor från olika länder och kulturer, med nio olika språk stötta och informera kvinnor i Umeå och Lycksele, som har lite eller ingen kunskap i svenska, före, under och efter en förlossning.

– Jag har ”doulat” vid två kejsarsnitt, berättar Hezrin Taleb Baker från Kurdistan. Första gången var kvinnan ensam vid förlossningen eftersom mannen inte orkade följa med. Hon blev mycket lugnare genom att jag kunde vara med.

En ny avhandling från Uppsala universitet visar att mödradödligheten i Sverige bland utlandsfödda är sex gånger högre än bland svenskfödda kvinnor och att det finns ett samband mellan mödradödlighet och kommunikationsproblem.

Behov av stöd

– För många kvinnor i många länder är det ingen garanti att man överlever en förlossning. En förlossning kan därför vara mycket skrämmande och språkförbistringen spelar en stor roll, förklarar projektledare Maria Trotsman, barnmorska vid förlossningen vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Hon har i sitt arbete mött ett flertal nyanlända kvinnor och sett behovet av ett kulturellt, språkligt och praktiskt stöd.

– En kulturdoula har erfarenhet av två språk och två kulturer och kan dela med sig av erfarenhet, styrka, lugn och praktiska kunskaper, säger Maria Trotsman.

Kunskap om smärtlindring

Vid sex utbildningstillfällen under våren har kulturdoulorna fått utbildning i bland annat anatomi, kvinnlig könsstympning, förlossningsförlopp, smärtlindring, avslappning, preventivmedel och rutiner i svensk förlossningsvård. Kulturdoulorna har inget medicinskt ansvar och ger inga medicinska råd.

– Nyanlända kvinnor som inte pratar svenska kan ha väldigt svårt i kontakterna med sjukvården. Kulturdoulorna ska i första hand fungera som stöd till kvinnorna och deras anhöriga, men kan också fungera som tolk vid behov, säger Inga-Lill Nordström vid Umeåregionens flyktingmottagning.

Samma referensramar

De tolv kvinnorna pratar, förutom svenska, arabiska, dari, persiska, kurdiska, sorani, badini, somali, tigrinja och amharinja och har alla fött egna barn. Den äldsta är 61 år och den yngsta 24. När de är på plats vid mödravården eller förlossningen får de gällande timersättning enligt kommunals avtal.

En kulturdoula har samma språk, ursprung, kultur och tradition som kvinnan som ska föda. Eftersom hon tolkar språk och signaler utifrån ett kulturellt perspektiv ökar förutsättningarna för en bra dialog under förlossningen.

– Jag hade aldrig träffat föräldrarna innan, berättar Sahra Ibrahim från Somalia. Jag var jätteglad över att få hjälpa till och de var jättetacksamma. Mamman kunde ingen svenska och hade många frågor till mig som hon kände att hon inte kunde ställa till sin man.

Fakta: Projektet är ett samarbete mellan Västerbottens läns landsting och Umeåregionens flyktingmottagning och finansieras med pengar från nämnden för folkhälsa och primärvård i Umeåregionen. Projektet pågår till och med maj 2016.

Bilden: Nio av kulturdoulorna: Naska Qadir, Neda Hatami, Seema Shofahi, Sahra Ahmed, Alganesh Keleta och Elsabeth Alemayhu. Främre raden: Sarah Ibrahim, Nargis Hamid och Lina Farid.

För mer information:
Projektledare och barnmorska Maria Trotsman, 090-785 00 00 (växel), OBS, tillgänglig från lördag

Inga-Lill Nordström, Umeåregionens flyktingmottagning, 070-256 69 08

Med vänlig hälsning
Jan Alfredsson
Kommunikationsstaben
Västerbottens läns landsting