Fortsatt ökning av resistenta bakterier

Infektioner med resistenta bakterier, som VRE, ESBL och MRSA, fortsätter att öka i Sverige, visar ny årsstatistik från Folkhälsomyndigheten. Spridningen sker både på sjukhus och ute i samhället. Samtidigt har en långvarig minskning av försäljningen av antibiotika brutits de senaste fyra månaderna.

Resistenta bakterier fortsätter att vara ett ökande problem för samhället, visar Folkhälsomyndighetens rapport för 2014, Swedres. I fjol ökade VRE och MRSA mest jämfört med 2013: MRSA ökade med 19 procent och VRE med 77 procent.

Den kraftiga ökningen av VRE beror på att flera sjukhus hade utbrott av denna resistenta bakterietyp i fjol, ett större i Gävleborg och flera mindre utbrott i andra län.

Antalet fall med ESBL-bildande tarmbakterier ökade också, totalt med 9 procent jämfört med året före. Ökningen sågs i 15 län. Den särskilt oroande och elakartade varianten ESBLCARBA ökade från 39 fall 2013 till 46 fall i fjol. Det är nödvändigt att förhindra spridning av dessa mycket resistenta bakterier i sjukvården.

– Vi ser nu för första gången tecken på att vi har en spridning i Sverige av denna aggressiva variant där flera av de rapporterade fallen har smittats på okänt sätt inom landet, säger Olov Aspevall, överläkare på Folkhälsomyndigheten.

Trots utvecklingen har Sverige ändå ett gott läge jämfört med de flesta andra länder i världen. Medvetna och tidiga åtgärder för att minska spridningen och uppkomst av resistenta bakterier inom vården har haft effekt.

En positiv nyhet är att antibiotikaförsäljningen minskade med 4 procent jämfört med 2013, från 343 till 328 recept per tusen invånare och år. Minskningen sågs i alla åldersgrupper och den största förändringen gäller barn 5-14 år. Mest minskade försäljningen av antibiotika som ofta används mot luftvägsinfektioner, vilket tyder på att öppenvården har blivit allt bättre på att följa de behandlingsrekommendationer som finns.

Mot slutet av 2014 och början av 2015 ses nationellt en uppgång i antibiotikaförsäljningen, flera månader i rad. Det kan bero på den ovanligt tuffa influensasäsongen, där följdsjukdomarna ibland kräver antibiotikabehandling, men kan också vara ett trendbrott.

– Vi kommer att följa utvecklingen och hoppas att den långsiktigt nedåtgående trenden inte är bruten. Arbetet mot en klokare antibiotikaanvädning kan inte avstanna. Antibiotika räddar liv – så länge som bakterierna inte är resistenta, säger Malin Grape, enhetschef på Folkhälsomyndigheten.

I länet är läget dock ett annat än i övriga landet.

– Här ser vi under perioden januari till maj 2015 en fortsatt minskning med 4 % jämfört med samma period i fjol, säger Stephan Stenmark, smittskyddsläkare i Västerbottens läns landsting.

Läs mer
Hela rapporten Swedres/Svarm samt Swedres i korthet finns bifogade.

Mer information
Stephan Stenmark, smittskyddsläkare i Västerbottens läns landsting, 090-785 14 00 eller 070-969 51 40

Vänliga hälsningar
Anja Hansen
Kommunikationsstaben
Västerbottens läns landsting