Stora skillnader i skåningarnas hälsa

Nu har resultatet av Region Skånes största folkhälsoenkät någonsin kommit. De flesta skåningar mår bra och är positiva till framtiden, men det finns också flera negativa trender. Fetman ökar liksom den psykiska ohälsan, som är särskilt hög bland unga kvinnor. Dessutom är hälsoskillnaderna stora mellan olika grupper i samhället.

Hösten 2019 skickades den största skånska folkhälsoenkäten någonsin ut till 107 000 skåningar med frågor om allt från levnadsvanor till psykisk hälsa.
– För femte gången gör Region Skåne den här storsatsningen. Den genomfördes senast 2012. Resultatet från folkhälsoenkäten är ett viktigt kunskapsunderlag i Region Skånes folkhälsoarbete, men kanske främst för Skånes kommuner. Det finns också tillgängligt på webben för alla som vill ha ett detaljerat underlag på hur Skåne mår säger Fredrik Sjögren (L), ordförande i Folkhälsoberedningen.

Nästan var femte skåning lider av fetma

Majoriteten av skåningarna mår bra och har en positiv framtidstro. Till de positiva resultaten hör att andelen dagligrökare har halverats sedan första mätningen 2000 och att riskkonsumtion av alkohol ser ut att minska totalt sett. Men det finns också negativa trender, som Region Skåne och de skånska kommunerna nu måste arbeta vidare med.
– Uppskattningsvis har 17 procent av skåningarna fetma, vilket kan jämföras med år 2000 då andelen låg på 10 procent. Högst andel finns inom åldersspannet 45-64 år, där resultatet visar på fetma hos omkring var femte person, säger Anna Råman, analyschef på Region Skåne.

Psykiska ohälsan fortsätter att öka

Precis som i landet i stort, pekar resultaten i Skånes folkhälsorapport 2020 på en ökad psykisk ohälsa. Detta är särskilt förekommande bland kvinnor 18-34 år, där närmare var tredje uppger psykisk ohälsa. För att öka kunskapen ytterligare på området har en särskild fördjupningsanalys genomförts med inriktning på psykisk ohälsa och fysisk inaktivitet. Resultaten visar bland annat att risken för psykisk ohälsa är närmare dubbelt så stor bland fysiskt inaktiva än bland fysiskt aktiva.
– Insatser mot psykisk ohälsa och fetma uppnår störst effekt om de sätts in tidigt. Genom att arbeta för ändrade beteenden och levnadsvanor minskar vi risken för fysisk och psykisk ohälsa samt att ohälsa utvecklas till sjukdom. Därför genomför vi nu en satsning för att öka den fysiska aktiviteten bland barn och unga, säger Fredrik Sjögren.

Hälsan är inte jämlik

För de allra flesta indikatorer som ingår i Skånes folkhälsorapport 2020 finns tydliga skillnader mellan olika grupper i samhället, baserat på till exempel socioekonomisk situation eller var man är född. Ett exempel är trångboddhet, som skiljer sig markant mellan olika grupper. Medan endast någon enstaka procent i gruppen som är födda i Sverige anses trångbodda, är motsvarande för gruppen födda utanför Europa närmare en av fem. Trångboddheten har dessutom ökat sedan mätningarna startade.

Bakgrund: Region Skånes största folkhälsoenkät någonsin

• Region Skåne genomför regelbundet folkhälsoenkäter om skåningarnas hälsa, levnadsvanor och livsvillkor för att följa det aktuella hälsoläget och hälsoutvecklingen i regionen.
• Skånes folkhälsorapport 2020 bygger på Region Skånes folkhälsoenkät 2019 som denna omgång skickades ut till drygt 107 000 slumpmässigt utvalda skåningar (18-84 år) hösten 2019. Av dessa svarade 44 procent på enkäten. Det gör den till den största skånska folkhälsoenkäten någonsin.
• Rapporten utgör ett viktigt underlag för såväl Region Skåne som andra verksamheter i arbetet mot en bättre och mer jämlik hälsa bland skåningarna.

Här hittar du rapporten:

https://utveckling.skane.se/digitala-rapporter/folkhalsorapporten/

Här hittar du webbinariet där rapporten presenteras:

https://utveckling.skane.se/tema/folkhalsorapporten-2020/

Kontakt:

Region Skånes presstjänst 044-309 39 77