Nio av tio blir hjälpta av smärtbehandling

Att lära sig acceptera långvarig smärta kan låta tröstlöst. Men metoden är framgångsrik och 90 procent av de som genomgår behandlingen uppger att det hjälper dem att bättre hantera sin livssituation. Det visar erfarenheter från smärtmottagningen i Hässleholm.

– Människor som kommer hit kan sakna hopp om att något går att förändra, men sedan kan förändringen bli så stor att de får tillbaka sina liv, det är fantastiskt. Många uttrycker ”det här borde alla få lära sig”, säger Gun-Marie Östlund, legitimerad smärtsjuksköterska och teamledare på smärtmottagningen i Hässleholm.

En smärta som pågått i minst tre månader räknas som långvarig. Mellan januari och april sökte 6 705 personer med diagnosen långvarig smärta vård i Region Skåne. De allra flesta blir hjälpta genom sin vårdcentral men ungefär 300 remitteras årligen till specialistvård på smärtmottagningen i Hässleholm.

Att lära sig acceptera smärtan

Det man framför allt erbjuder på smärtmottagningen är att lära sig acceptera smärtan. Det kan låta tröstlöst för den som lider av långvarig smärtproblematik. Men att inta ett nytt förhållningssätt till sin smärta har visat sig vara viktigt för att skapa ökad livskvalitet bland smärtpatienter. Metoden lutar sig mot teorin Acceptance and commitment therapy (ACT) och används inom specialistvården för rehabilitering av långvarig smärta.

Gemensamt för många av personerna som deltar i rehabiliteringsprogrammet är att smärtan skapat en ond cirkel av dåligt mående. Syftet med behandlingen är att bryta cirkeln och att kunna komma tillbaka till jobb eller sysselsättning.     

– Målet är att man ska känna sig självständig, känna att man vet vad man ska göra för att må bra. Ju mer komplex problematiken är och ju längre den hållit på desto svårare är det att ändra beteende på egen hand. 

Tvärfunktionellt team  

Patienten får träffa ett team bestående av sjuksköterska, arbetsterapeut, psykolog, kurator, fysioterapeut och läkare under två dagar. Tillsammans gör man sedan en utredning utifrån de olika rollernas perspektiv.     

– Vi behöver allas kompetenser eftersom vi tittar på hela livssituationen. Sammantaget skapar det möjligheten att kunna stödja patienten tillbaka till livet.

Efter en grundlig utredning får patienterna hjälp att skapa en individuell behandlingsplan som utgör grunden i ett fyra månader långt behandlingsprogram med regelbundna gruppträffar. Ett år efter att rehabiliteringsprogrammet avslutats uppger 90 procent av deltagarna att de bättre kan hantera sin livssituation.

Tjänar både individ och samhälle

Just nu pågår ett nationellt arbete med att utforma ett standardiserat vårdförlopp för långvarig smärta som kommer att förtydliga primärvårdens och specialistvårdens arbete gentemot patienterna. Gun-Marie Östlund hoppas att det skall leda till att fler personer med långvarig smärtproblematik fångas upp tidigare.     

– Det handlar inte bara om individens bästa utan är också en organisations- och resursfråga. Smärta under lång tid påverkar inte bara individen utan är också kostsamt ur ett samhällsperspektiv, säger hon.