Hälsofokus kan ge färre transplantationer: “Ingen vill ju hamna i dialys”

Genom att fokusera mer på hur vi lever innan vi blir sjuka – så skulle färre behöva transplantation eller dialys. Det menar cheföverläkare Anders Christensson som jobbar för att fler ska slippa möta honom eller hans kollegor i Region Skåne.

Generellt borde både vården och enskilda individer ha ett betydligt större fokus på det som händer innan vi blir sjuka än vad vi har idag. När det till exempel upptäcks att en patient har en njursjukdom, har det ofta gått väldigt långt. Men med ett annat fokus skulle betydligt färre personer än idag behöva dialys och transplantation.

– Det är det som är det lömska, för man märker inte det förrän man har kanske 10, 20 procents njurfunktion kvar. Då har man nedsatt aptit, är trött och så vidare. Därför är det så viktigt med förebyggande arbete och tidig upptäckt av dåligt fungerande njurar, säger Anders Christensson, cheföverläkare på Skånes universitetssjukhus i Malmö, adjungerad professor och en av arkitekterna bakom Sveriges nationella vårdprogram för kronisk njursjukdom.

– Det är ju ingen som vill hamna i dialys eller vill bli transplanterad, säger Anders Christensson.

Under det senaste året har mycket hänt på området njursjukdom. Nya preventiva mediciner finns nu tillgängliga men även ett nytt nationellt vårdprogram för kronisk njursjukdom. Programmet behandlar bland annat tidig diagnostik och behandling av kronisk njursjukdom samt ger vägledning på vilken vårdnivå patienten bäst omhändertages. Primärvården spelar en viktig roll i det preventiva arbetet eftersom kronisk njursjukdom är vanlig och berör 10 procent av befolkningen.

– Vi behöver vårda oss själva i högre grad. Som att till exempel mäta vårt blodtryck oftare, något man kan sköta själv numera, säger Anders Christensson och visar upp en blodtrycksmätare.

Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är högt blodtryck är en av de största riskfaktorerna till tidig död i världen. I Sverige har ungefär en tredjedel av den vuxna befolkningen högt blodtryck – och många har det utan att själv veta om det.

– Eftersom högt blodtryck skadar våra njurar får alla njurpatienter i Skåne låna en mätare för att hålla koll på sitt blodtryck i hemmet.

Fler transplantationer

För den som är svårt njursjuk återstår ibland bara alternativet transplantation. Då är det förstås viktigt att det finns organ att tillgå. På Sus genomförs mellan 70 och 80 njurtransplantationer per år.

– Vi har kunnat öka antalet de senaste åren eftersom vi nu kan ta organ även vid hjärtdöd, tidigare var det bara vid hjärndöd som detta var tillåtet, säger Anders Christensson.

Alla klarar dock inte av en transplantation på grund av de påfrestningar det innebär på kroppen.

– Just därför är förebyggande vård så viktigt. Där möjlighet finns måste vi i vården arbeta tillsammans med individen för att inte hamna i ett läge där dialys eller transplantation är den enda vägen som återstår, säger Ander Christensson.

Stora delar av sjukvården idag arbetar i hög grad med kroniska sjukdomar relaterade till kärlsjukdom, diabetes, högt blodtryck och fetma. Till det kopplas sen även stroke, njursjukdom och hjärtsjukdom.

– Alla de här sjukdomarna har en gemensam åtgärdsarsenal och genom att förebygga allvarlig hjärtsjukdom förebygger man också allvarlig njursjukdom. Men då gäller det att man kommer in tidigare, så att man kan vända den nedåtgående kurvan, säger Anders Christensson.

Njurtransplantation (1177.se)
Bloddialys – hemodialys (1177.se)
Bukhinnedialys – peritonealdialys (1177.se)