Gå direkt till innehåll
Sjuksköterskorna Berenice Glimberg och Tove Clase Hagman berättar om arbetet med våldsutsatta patienter på gynakuten i Lund.
Sjuksköterskorna Berenice Glimberg och Tove Clase Hagman berättar om arbetet med våldsutsatta patienter på gynakuten i Lund.

Pressmeddelande -

Ett rött kryss kan upptäcka våld i nära relationer

Det började med en lapp på toaletten på gynakuten i Lund. Där uppmanades våldsutsatta patienter att sätta ett rött kryss på sina urinprov. Nu får alla patienter på gynakuten i Lund frågan om de är utsatta för våld.

När kryssen på muggarna blev många och visitkorten till kvinnojouren på toaletten snabbt tog slut blev frågan om våldsutsatthet standard vid triageringen hos oss, berättar Berenice Glimberg, sjuksköterska på gynekologmottagningen i Lund.

- Hos oss får alla frågan, säger hennes kollega Tove Clase Hagman.

Den som svarar ja får hjälp och stöttning i den grad de själva vill. Det kan handla om att få samtalsstöd hos kurator, att få hjälp att kontakta polisen eller andra myndigheter eller att tillfälligt bli inlagd på avdelning för den som inte kan gå hem igen.

En positiv effekt av pandemin är att man numera inte tillåter anhöriga att närvara vid triageringen, vilket gjort det möjligt att ställa frågan direkt till den våldsutsatta. En rutin som man valt att behålla

Skapade rutin och engagemang bland kollegorna
Det var Berenice Glimberg och kollegan Louise Frank som väckte frågan om att arbeta med att upptäcka våldsutsatta patienter. Detta efter att de gått igenom Region Skånes vårdprogram för våld i nära relationer.
- Vi arbetade fram olika förslag på hur frågan kunde ställas, vi förde pinnstatistik över antal fall innan det var möjligt att göra det i Melior. Vi pratade med våra kollegor om att införa rutinen att fråga och alla var med på detta, säger Berenice Glimberg.

Deras dåvarande chef var positiv till initiativet och införde ett mål att arbeta mot – frågan om våldsutsatthet skulle ställas till minst 80 procent av patienterna. En ansvarig utsågs för att driva frågan och alla nyanställda får numera en introduktion till rutinen.
- Alla har varit engagerade i detta, säger Tove Clase Hagman och tillägger att deras önskan är att hela kvinnokliniken ska vara med på tåget framöver.

Vad säger ni till de verksamheter som ännu inte arbetar enligt vårdprogrammet?
Jag tror att många är rädd för att ställa frågan för att man är rädd för vilket svar det blir. Att man inte ska kunna ta hand om svaret. Eller för att man inte tycker att det finns något bra tillfälle att ställa frågan, säger Bernice Glimberg.

Men de tror också att det finns en oro för patientens reaktion när frågan ställs.
- Var inte rädd för att ställa frågan. De flesta patienter blir positivt överraskade och uppskattar att frågan ställs vare sig de är våldsutsatta eller inte. Eftersom våld i nära relationer varit mer uppmärksammat i media på senare tid så har det öppnat upp för samtal och diskussioner. Det har avdramatiserat frågan om våld i nära relationer, säger Tove Clase Hagman.

Mer om Region Skånes arbete med våld i nära relationer:

Ämnen

Kontakter

Presstjänsten

Presstjänsten

Presskontakt 044-3093977

Region Skåne ansvarar för hälso- och sjukvården samt utvecklingen av näringsliv, kommunikationer och kultur i Skåne.

Region Skåne arbetar med vård, hälsa, tandvård, näringsliv, kultur, trafik och miljö. Skåningarna väljer de politiker som styr vårt arbete. Vi tar ansvar för att tillsammans med andra skapa livskvalitet, tillväxt och utveckling. Region Skåne bidrar till ett livskraftigt Skåne - bättre liv i Skåne.

Region Skåne

Västra Storgatan 12
29189 Kristianstad
Sweden