Informationen på denna sida är avsedd för journalister, press och media. Klicka ja för att komma till nyhetsrummet. Klickar du nej kommer du tillbaka till mynewsdesk.com.
Jakten på kunskap om naturens historia och mångfald fortsätter. Här ges tre exempel på ny forskning. I hård konkurrens har museets forskning tilldelats pengar från de statliga forskningsfinansiärerna Vetenskapsrådet och Forskningsrådet Formas.
– Det är oerhört glädjande att Naturhistoriska riksmuseets forskning kvalitetsstämplas på det här viset, säger museichef Christina Hallman.
En art – en streckkod
I ett nytt register ska varje svenskt ryggradsdjurs DNA representeras av en unik streckkod. DNA från en viss individ kan jämföras med registret för att avgöra vilken art den tillhör. Metoden fungerar på alla livsstadier, och även på mycket små fragment. Den har tillämpningar inom områden som miljöövervakning och livsmedelskontroll. Ett utbyggt register med alla växter och djur planeras i ett internationellt samarbete.
Mer information: Mari Källersjö, forskningschef, 08-519 55 155.
Lavars släktträd städas upp
Forskare har hittills ofta haft fel om vilka lavar som är släkt eftersom klassifikationerna baserats på förutfattade meningar om lavars egenskaper. Men lavsvampar med liknande egenskaper behöver inte vara släkt. Samtidigt kan en och samma art kan utveckla olika egenskaper, exempelvis förmågan att bryta ned död ved eller bygga upp en lav i symbios med en alg. Dagens utmaning är att peka ut de egenskaper hos lavar som faktiskt speglar deras släktskapsförhållande. Detta för att bättre förstå evolutionen av egenskaper.
Mer information: Mats Wedin, forskare, 08-519 55 194.
Klimatets påverkan på träd och buskar
Träden och buskarnas ursprung, artbildning och spridning under 65 miljoner år ska kartläggas. Fossil och växternas släktträd ska ställas i relation till klimatförändringar, bergskedjebildning och jordskorpans rörelser. Denna forskning ska ge svar på varför utbredningen och antalet arter varierar så enormt mellan kontinenterna i den norra tempererade klimatzonen.
Mer information: Thomas Denk, forskare, 08-519 54 143.
För ytterligare information kontakta:
Martin Testorf
Vetenskapskommunikatör
Telefon: 08 519 540 37, mobil: 0709 42 90 11
E-post: martin.testorf@nrm.se
Bilder finns att hämta på www.nrm.se/pressrum
Naturhistoriska riksmuseet är en myndighet under Kulturdepartementetet. Museets vision är att öka kunskapen om naturen och inspirera till ansvar för vår värld. Museets naturhistoriska samlingar är grunden för vår forskning och våra utställningar. Vi har som mål att befästa Naturhistoriska riksmuseets ställning som en av världens ledande forskningsinstitutioner inom det naturhistoriska ämnesområdet och att vara ett av Sveriges största besöksmål.