Det här är en sammanfattning av hur museet synts i media den gångna veckan. Museets hemsida vinner pris, larven från helvetet har dykt upp i Danmark, och en övergiven kajman har hittats i en lägenhet i Piteå. Dessutom vårtecken, fästingar och appar för artbestämningar.
Naturhistoriska riksmuseet har vunnit Web Service Award i kategorin Samhällskommunikation med motiveringen: ”Långt ifrån alla nya webbplatser lyckas med att få toppbetyg av användarna. Men det har den nya webbplatsen gjort. Målgrupperna tycker att den är tilltalande, användarvänlig med bra och tydlig information. Stort plus för all fantastisk information till skolundervisningen.”
Detta är en sammanfattning av hur Naturhistoriska riksmuseet har synts i media den gångna veckan. Säsongens första prognos från pollenrapporten.se får stort mediagenomslag. Jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker pratar om hur svenska skogarna mår med TV4. Och museets sajt är nominerad till utmärkelsen Bästa samhällskommunikation.
Det här är en sammanfattning av hur museet synts i media den gångna veckan. Museets sajt är nominerad i klassen ”Bästa samhällskommunikation” och Sveriges museer slår besöksrekord. Dessutom diskuterades meteoriten och ägandetvisten i Högsta domstolen, lav och mossa i konkurrens och havsörnar på Lidingö och smådjurens utmaningar i omväxlande vinterväder.
Naturhistoriska riksmuseet i media vecka 2. Jourhavande biolog varnar för att äta upp julgranen, tvärtemot den belgiska staden Ghents förslag med recept på bland annat skandinaviskt granbarrssmör. Dessutom en diskussion om regeringens krav på återrapportering från statliga museer om breddad finansiering. Hur ser de statliga museerna på utmaningar och möjligheter och vad är erfarenheterna hittills?
Det här är en sammanfattning av hur Naturhistoriska riksmuseet synts i media under julhelgen och första veckan på nya året. Det har handlat om inventeringen av den hotade tumlarpopulationen i Östersjön och en del märkliga fynd som gjorts av allmänheten. Dessutom årets höjdpunkter från Naturmorgon med museets Ludvig Palmheden.
Månens största krater är nu åldersbestämd. Ett forskarteam från England, Sverige och Kina presenterar en studie som visar att South Pole-Aitken-bassängen bildades för 4,3 miljarder år sedan. 120 miljoner år tidigare än forskarna hittills ansett. Analysen gjordes med en metod som utvecklats vid NordSIMS på Naturhistoriska riksmuseet.
Det här är en sammanfattning av hur museet synts i media under veckan. Den stora nyheten var de sju glömda illustrationerna av Hilma af Klint som nu ställs ut i museets välkomsthall. Dessutom har två projekt på museet fått anslag för ekosystembaserad akvatisk förvaltning och det är fortsatt uppmärksamhet kring Miljöprovbanken 60 år.
Glömda verk av Hilma af Klint på Naturhistoriska riksmuseet. Sju illustrationer av Hilma af Klint, aldrig tidigare utställda, visas nu på Naturhistoriska riksmuseet. Verken hittades i början av sommaren i en herbariekartong i museets botanhus. I maj blir illustrationerna del av en omfattande Hilma af Klint-utställning på the Museum of Modern Art i New York, MoMA.
Kanske bästa julklappen. Naturhistoriska riksmuseet auktionerar via Musikhjälpen ut ett besök efter stängning där vinnaren av budgivningen får ha museet helt för sig själv och nio gäster. I besöket ingår en guidad visning av en valfri utställning och ett exklusivt besök museets torn med utsikt över staden.
Det här är en sammanfattning av hur museet synts i media den gånga veckan. Veckans dominerades av nyheten om en möjlig ny hyresmodell som presenterades av regeringens utredare. Kulturinstitutionerna är försiktigt positiva till en modell baserad på marknadshyra med anpassade statliga anslag. Dessutom presenterar Naturmorgon Årets bokprat , bland andra Arter utan framtid av museets David Bernvi.
Miljöprovbanken på Naturhistoriska fyller 60 år och är därmed Europas äldsta med en unik betydelse för svensk och internationell miljöövervakning. 400 000 prover fåglar, fiskar och däggdjur gör det möjligt för forskare att följa ett miljögifts förekomst över tid och undersöka konsekvenserna. Ju äldre prover som finns, desto längre tillbaka i tiden kan forskarna gå. Nu börjar frysarna bli fulla.
Det här är en sammanställning av hur Naturhistoriska riksmuseet synts i media den gångna veckan. En art i timmen dör ut – David Bernvi presenterar sin bok Arter utan framtid i Nyhetsmorgon. Hela Sveriges biolog Didrik Vanhoenacker porträtteras i Sveriges Natur och förklarar i SvT hur en rekordvarm oktober hänger ihop med att färger saknas på årets höstlöv.
Det här är en sammanställning av hur Naturhistoriska riksmuseet synts i media den gångna veckan. Stort intresse för nya filmen om Jönssonligan med brottsplats Naturhistoriska riksmuseet. Vi ser bilder från inspelningen. Dessutom fortsatt intresse för forskningsprojektet DarkTree och en artikel om trubbnoshörningar.
Det här är en sammanställning över hur Naturhistoriska riksmuseet synts i media den gångna veckan. Här finns ett härligt reportage från museets ”Asfabrik”, som det kallas i reportaget (dermestariet). I övrigt har vi en räv i gamla stan, säl utanför riksdagen och en utter i centrala Ängelholm samt en fortsättning på populära quizet ”Gissa spåret, bajset, djuret”.
Cheferna för de naturhistoriska museerna i Norden diskuterar ett samarbete för framtidssäkring av verksamheterna. Studier visar att museer ligger i topp vad gäller medborgarnas förtroende för institutioner i samhället. De naturhistoriska museerna har en nyckelroll som kunskapskälla, men verksamheterna i Norden står inför utmaningar med utrymmesbrist, krisberedskap och resurser för digitalisering.
Detta är en sammanfattning av hur Naturhistoriska riksmuseet har förekommit i media den senaste veckan. Toppade gjorde nyheten om 24 miljoner kronor i forskningsanslag till projektet DarkTree för kartläggningen av de outforskade delarna av insekternas släktträd. Dessutom höstsafari med jourhavande biolog, Temakväll Arktis smälter och nya Jönssonligan blir första spelfilm någonsin på Cosmonova.
Museet i media denna vecka: 24 miljoner kronor i forskningsanslag till DarkTree och Fredrik Ronquist, förvirrade Morkullor, varför vi ska åka till Mars och en viktig debattdag om hyresmodellen. Det är några exempel på hur Naturhistoriska riksmuseet förekommit media under veckan. I övrigt har vi några långlivade favoriter om den framgångsrika björninventeringen, invasiva växter och uttrar.
Absoluta merparten av världens miljontals insektsarter är inte beskrivna och vi vet alltför lite om deras evolution och påverkan på våra ekosystem. Det ska forskningsprojektet DarkTree ändra på. Studien ska dessutom utveckla nya metoder som kommer ha stor betydelse för framtida forskning och miljöövervakning. Projektet har idag tilldelats 24 miljoner kr av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.
Naturhistoriska riksmuseets i media vecka 41: Det handlar om ett alternativt ”Nobelpris” i biologi och om allt tjockare snokar som dessutom luktar lycka. Vi får en förklaring på varför Mount Everest blir högre varje vår och varför döda uttrar skickas till museet. Det pratas klimatförändringar och miljögifter. Och så får vi lära oss att lövens röda höstfärg är en slags solskyddsfaktor.
Naturhistoriska riksmuseet är en myndighet under Kulturdepartementetet. Museets vision är att öka kunskapen om naturen och inspirera till ansvar för vår värld. Museets naturhistoriska samlingar är grunden för vår forskning och våra utställningar. Vi har som mål att befästa Naturhistoriska riksmuseets ställning som en av världens ledande forskningsinstitutioner inom det naturhistoriska ämnesområdet och att vara ett av Sveriges största besöksmål.
Frescativägen 40
11418 Stockholm
Sverige