Svårare sits för papperslösa barn i Sverige sedan 2015

Medan politiken i Storbritannien är uttalat fientlig mot papperslösa, motiveras utvisningar i Sverige med ett humanitärt språkbruk. Men en jämförelse mellan de båda länderna visar att skillnaderna har minskat.

I avhandlingen ”The politics of undocumented migrant childhoods: Agency, Rights, Vulnerability” har Jacob Lind jämfört situationen för papperslösa barn och familjer i Malmö och Birmingham.

"Ogästvänlig miljö"
I Storbritannien har under många år sjukvården och sociala myndigheter samarbetat tätt med gränspolisen. Även banker, hyresvärdar och arbetsgivare med flera kan bli straffade enligt lag om de har papperslösa personer som kunder, hyresgäster eller anställda.

Medan syftet i Storbritannien har varit att skapa en ”ogästvänlig miljö” (”hostile environment”) för att få papperslösa personer att lämna landet, är detta inte lika uttalat i Sverige. Här motiveras istället utvisningar med att det är för personens eget bästa.

– Det påstås till exempel i statliga utredningar att det är en humanitär insats att deportera personer. I Sverige säger vi ”det är för ditt eget bästa som du ska åka hem”, säger Jacob Lind.

Men Sverige och Storbritannien har närmat sig varandra under senare år, menar han. I Sverige skedde skiftet i samband med händelserna 2015 som följdes av den tillfälliga migrationslagen som försvårat för papperslösa och andra migranter. Sedan dess har även polisens befogenheter utökats och gränspolisen fått mer resurser.

Rättigheter som politiskt slagfält
Den 1 januari 2020 blev barnkonventionen lag i Sverige, vilket lyfts fram som en seger i många sammanhang. Men Jacob Lind visar i sin forskning att det inte går att ta för givet att detta endast innebär att barns rättigheter stärks i vårt samhälle.

– Skeva resonemang utifrån barns rättigheter kan utnyttjas för olika agendor som skapar mer utsatthet hos barn. Det hjälper alltså inte att bara vifta med barnkonventionen, gör bara som det står här och så blir det bra, säger Jacob Lind.

Rättigheter är ett i grunden politiskt koncept, som kan mobiliseras för olika agendor, menar Jacob Lind. Ett exempel är när socialförvaltningen samlat in adresser till papperslösa familjer för att tillgodose barns rättigheter, som försörjningsstöd. Men när socialförvaltningen sedan skickar dessa adresser till polisen bidrar det till barnens utvisning.

– Utan fungerande brandväggar mellan olika myndigheter eller verksamheter och gränspolisen undermineras lagstadgade rättigheter för papperslösa, så som rätten till skola och vård, säger Jacob Lind.

Normaliserad utveckling
Jacob Lind vänder sig också mot uppfattningen som ibland vädras i debatten att neddragningen av välfärd gentemot utsatta grupper som papperslösa skulle innebära att det finns ”mer över” till majoritetssamhället. Han håller inte heller med om att ”hårdare” tag gentemot utsatta grupper ger ökad trygghet.

– Forskning visar snarare att det då blir normaliserat, så välfärden stramas åt för majoritetssamhället och att fler grupper drabbas av polisens utökade befogenheter. Situationen för papperslösa är inget undantag, utan genom att studera detta är det möjligt att se tydliga tendenser till råare utveckling i samhället i stort, säger Jacob Lind.

Kontakt: Jacob Lind, jacob.lind@mau.se, 040-6657511

Fakta: Öppet brev till svenska regeringen
Tio EU-länder har lovat att tillsammans ta emot omkring 400 hemlösa barn från flyktinglägret Moria på grekiska ön Lesbos som nyligen brann ned till grunden. Sverige är inte ett av dem. Över 150 svenska forskare, däribland Jacob Lind, krävde nyligen i ett öppet brev att regeringen ändrar sig.