Gå direkt till innehåll

Ämnen: Nya publikationer

För att höja sanningsenligheten för de neurala nätverken föreslår Lars Holmberg en modell där de utvecklar en kapacitet att koppla ihop oberoende begrepp. Det vill säga att de närmar sig människans deduktiva process.

När kan man lita på ett AI-system?

Vilka adekvata frågeställningar uppstår när en person använder sig av ett neuralt nätverk som stöd för ett beslut? Den frågan har Lars Holmberg vid Malmö universitet ställt sig i avhandlingen ”Kontextuella neurala nätverk: utmaningar och möjligheter”.

Varje gång vi ser eller föreställer oss något, aktiverar vi i stor utsträckning samma representationer. Och nya saker kräver nya kombinationer av dessa. Men det måste finnas igenkänningsbara drag till hands som har potential att skapa det okända.

Kommer en AI-robot kunna uppfatta en fjärde dimension?

Hur går det till när hjärnan försöker skapa sig en bild av det okända? I en nyligen publicerad artikel beskriver kognitionsforskaren Magnus Johnsson vid Malmö universitet varför det finns en gräns för vad människan kan föreställa sig och hur kunskapen kan användas inom AGI, Artificiell General Intelligence.

Ridning har blivit mer av en folksport i Sverige än i många andra länder.

Ridning: Från militär och manlig angelägenhet till populär ungdomsidrott

I många länder betraktas ridning som något för överklassen men i Sverige har sporten fått en framskjuten plats tack vare ridskolorna. ”Här har det legat i statens intresse att alla barn ska kunna lära sig rida”, säger Susanna Hedenborg, forskare bakom en ny studie om de svenska ridskolornas utveckling.

Fertilitetsstudie: Planering allt viktigare för familjebildningen

Fertilitetsstudie: Planering allt viktigare för familjebildningen

Synen på den egna fertiliteten och att skaffa barn, har tydligt förändrats under de senaste 60 åren. I en ny studie har forskare låtit över hundra skåningar mellan 17–90 år diskutera hur de tänker kring fertilitet och familjebildning.

​Ny studie: Ökat fokus på bedömning i historieämnet

​Ny studie: Ökat fokus på bedömning i historieämnet

Mätbara resultat har blivit viktigare i historieundervisningen på högstadiet. Samtidigt gör tidspress att lärare prioriterar att undervisa om modern historia, visar en ny studie vid Malmö universitet.

Foto: Lars Dareberg

Svårare sits för papperslösa barn i Sverige sedan 2015

Medan politiken i Storbritannien är uttalat fientlig mot papperslösa, motiveras utvisningar i Sverige med ett humanitärt språkbruk. Men en jämförelse mellan de båda länderna visar att skillnaderna har minskat.

​Rapport: Hemlösa barns behov syns inte tillräckligt

​Rapport: Hemlösa barns behov syns inte tillräckligt

Barn i hemlösa familjer blir inte tillräckligt sedda av socialtjänsten i Malmö visar en ny rapport. – Handläggarna vet väldigt lite om barnens enskilda behov eller hur de lever, säger forskaren Annelie Björkhagen Turesson.

PISA: ”Stora skillnader mellan hög- och lågpresterande elever”

​En liten grupp högpresterande elever står för ett förbättrat medelvärde för Sveriges del i PISA-mätningen, enligt Anders Jakobsson professor vid Malmö universitet. ”En stor grupp elever är fortfarande utestängda från en högkvalitativ svensk skola”.

Svensk välvilja riskerar skada unga flickor

Svensk välvilja riskerar skada unga flickor

Svenska myndigheters strävan att skydda flickor och unga kvinnor från att bli könsstympade riskerar att ha motsatt effekt. Flickornas hälsa och välmående äventyras samtidigt som uppmärksamheten kring påstådda mörkertal riskerar fördröja att traditionen upphör. Det menar Sara Johnsdotter, professor vid Malmö universitet, som idag publicerar en ny studie.

Genombrott om kroppens slemhinnor

Forskaren Javier Sotres, verksam vid Malmö högskola, har genom en förfining av ATM-mikroskopet, Atomic Force Microscope, utvecklat en metod för mätning av slemhinnors tidigare okända egenskaper. Fynden kan komma att få stor betydelse för bland annat läkemedelsindustrin.

Unika avtryck i smarta ytor

Unika avtryck i smarta ytor

Ett forskarlag på Biofilms - Research Center for Biointerfaces vid Malmö högskola, projektlett av postdoktor Guoqing Pan och under professor Börje Sellergrens vingar, har utvecklat en teknik där man molekylärt kan styra cellers rörelser i kontakt med smarta biomaterial.

Ett universitet mitt i staden

Malmö universitet är ett nyskapande, urbant och internationellt lärosäte som bidrar till samhällsutveckling. Det märks i vår forskning, våra utbildningar och i vårt samarbete med andra aktörer.

Våra forskare arbetar gränsöverskridande. Med olika discipliner vidgas perspektiven och infallsvinklarna blir fler. Att identifiera och ta sig an framtidens utmaningar är högt prioriterat.

Tillsammans med andra vill vi skapa, dela och sprida kunskap för att förstå, förklara och utveckla samhället. Både lokalt och globalt. Som en naturlig följd av detta finns de flesta av våra studenter inom ämnesområden och yrken med hög samhällsrelevans.

Vi är övertygade om att öppenhet och inkludering berikar vår mångfald. Ett kvitto på det är att två av tre studenter på Malmö universitet är första generationens akademiker.

Malmö universitet i siffror:

Grundat 1998
5 fakulteter och 5 forskningscentrum.
24000 studenter, 12 000 helårsstudenter
2 093 anställda
430 disputerade lärare, 264 doktorander 83 professorer
100 program och 350 kurser

Material från nyhetsrummet får användas för redaktionella syften, ej för kommersiellt bruk som till exempel annonsering. Malmö universitets bildbank finns på https://mediaflow.com/sv-SE/ och nås med användarnamn Press och lösenord Malmo22.

Malmö universitet

Box 50500
205 06 Malmö
Sverige