Historiskt hög skörd för stärkelsepotatis
Den preliminära statistiken för 2024 visar att totalskörden av matpotatis var 477 700 ton i Sverige, medan stärkelsepotatis beräknas till 406 800 ton.
Den preliminära statistiken för 2024 visar att totalskörden av matpotatis var 477 700 ton i Sverige, medan stärkelsepotatis beräknas till 406 800 ton.
Arealen av höstsådd spannmål och oljeväxter har ökat med 13 procent jämfört med 2023, uppgår till 644 000 hektar. Höstvete dominerar. Förbättrade väderförhållanden har gynnat sådden, medan ekologisk sådd ligger på nivå med förra året.
Mörk ringröta har konstaterats i ett parti med utsädespotatis. Växtsjukdomen orsakas av en bakterie som är en karantänskadegörare och som kan ge stora skador i potatis- och tomatodlingar. Angripen potatis är inte farlig att äta, men blir oaptitlig när symptomen börjar framträda. Det viktigaste är att potatisen inte används som utsäde och sprider sjukdomen vidare.
Årets totalskörd av spannmål beräknas till 5,1 miljoner ton, vilket är 18 procent högre än förra årets låga skörd. Skörden är dock 6 procent lägre än genomsnittet för de senaste fem åren. Undermåliga och försenade etableringar av både höstsådda och vårsådda grödor i kombination med försommartorka minskade årets skörd till under femårsgenomsnittet.
Du som är journalist är välkommen till årets FOU-dagar den 7–8 november i Uppsala om den forskning och utveckling som sker inom ekologisk produktion. Du kan också delta digitalt. Årets tema är: Hur får vi snurr på kretsloppen?
Just nu pågår en EU-gemensam kampanj för att öka medvetenheten om farorna med att föra in växter och fröer från länder utanför EU. Växtskadegörare orsakar globalt upp till 40 procent av alla förluster i livsmedelsgrödor, vilket motsvarar 2 300 miljarder kronor varje år. Att undvika att ta hem växter eller fröer från länder utanför EU är ett enkelt sätt att bidra till att skydda våra grödor.
Produktionen från den svenska ekologiska djurhållningen minskade överlag mellan 2022 och 2023. Detta är en utveckling som pågått några år och generellt var nergången kraftigare än vad som tidigare varit fallet. Utvecklingen mellan 2022 och 2023 följer av det minskade antalet djur inom den ekologiska djurhållningen.
Under 2023 minskade antalet ekologiskt hållna djur för samtliga djurslag. Antalet ekologiska nötkreatur minskade för fjärde året i rad. De ekologiskt hållna mjölkkorna stod för den största minskningen med 22 procent under 2023. Det visar ny statistik från Jordbruksverket.
Skörden av spannmål som var godkänd för försäljning med ekologisk märkning uppgick till 271 600 ton under 2023. Den blev 34 procent lägre än totalskörden under 2022 och motsvarar 6 procent av den totala spannmålsskörden.
Preliminärt finns det 2 981 800 hektar jordbruksmark i år. Störst andel, 2 526 300 hektar, är åkermark och resterande areal, 455 600 hektar är betesmark och slåtteräng. Det är små förändringar jämfört med 2023.
Totalt brukades drygt 18 procent av jordbruksmarken i Sverige med ekologiska produktionsmetoder 2023. Arealen som var helt omställd till ekologisk produktion minskade med 45 600 hektar eller drygt åtta procent mellan 2022 och 2023. Mellan 2022 och 2023 minskade även antalet företag som brukar mark ekologiskt med 11 procent.
Journalister är välkomna till en pressträff om den nya statistik kring kommunernas inköp av livsmedel som blir tillgänglig i och med lanseringen av SILO-databasen den 9 april.
Mjölkinvägningen ökade under 2023 och var den största invägda mängden sedan 2016. Samtidigt minskade invägningen av ekologisk mjölk kraftigt under samma period, till den lägsta invägningen sedan 2011. Slakt av nötkreatur, får och lamm ökade medan slakt av gris och fjäderfä minskade. Det visar Jordbruksverkets statistikrapport om animalieproduktionen för helåret 2023.
Nu finns det möjlighet att lämna in anbud hos Jordbruksverket för att kartlägga utbudet av inhemska jämfört med importerade ekologiska livsmedel.
I slutet på maj får alla jordbrukare, ungefär 61 000, en enkät med frågor om strukturen på just deras företag. Det handlar om arealer, djur, sysselsättning med mera. Strukturundersökningen genomförs var tredje år i samtliga EU-länder. Behovet av statistiskt underlag inom jordbruksområdet är stort, det handlar om hur jordbruket förändras och hur den svenska livsmedelsförsörjningen ska tryggas.
För första gången odlas vete på över 500 000 hektar i Sverige. Det visar preliminär statistik för 2023. Vetearealen har ökat med 55 700 hektar, 12 procent, jämfört med 2022 och består av 50 300 hektar vårvete och 468 300 hektar höstvete.
Grebbestadostron får skyddad ursprungsbeteckning i EU. Grebbestadostron är nu det skyddade varumärket för det europeiska ostronet Ostrea edulis som lever fritt i Grebbestads norra och södra skärgårdar. För att få saluföras som Grebbestadostron ska ostronet antingen ha handplockats av dykare eller fiskats av fiskare utrustade med håv, vattenkikare och vadarbyxor.
Från och med den 18 maj finns inte längre någon veterinär beredskap dygnet runt i Dingle. Distriktet omfattar kommunerna Sotenäs, Munkedal, Tanum och Strömstad samt Lysekil utom Skaftö församling. Sedan 2015 har en privat aktör haft den veterinära beredskapen. Jordbruksverket ger nu Distriktsveterinärerna i uppdrag att etablera sig i Dingle, samt ta fram en plan för detta. Det kommer dock ta tid.
Miljö, klimat och djurvälfärd står i fokus i Malmö den 22-24 maj. Det är experter från Europas myndigheter, intresseorganisationer och forskning som samlas med anledning av Sveriges ordförandeskap i EU. Värdar för mötet är det nationella nätverket för den gemensamma jordbrukspolitiken, Landsbygdsnätverket, och Landsbygds-och infrastrukturdepartementet.
Den ekologiskt brukade arealen jordbruksmark minskade med knappt två procent mellan 2021 och 2022, samtidigt som antalet företag som brukade ekologisk mark minskade med drygt fyra procent. Totalt brukades 20 procent av jordbruksmarken i Sverige med ekologiska produktionsmetoder 2022. Av den ekologiskt brukade marken är 77 procent åkermark och 23 procent betesmark.
Skeppsbrogatan 2
553 29 Jönköping