Produktionen från den svenska ekologiska djurhållningen minskade överlag mellan 2022 och 2023. Detta är en utveckling som pågått några år och generellt var nergången kraftigare än vad som tidigare varit fallet. Utvecklingen mellan 2022 och 2023 följer av det minskade antalet djur inom den ekologiska djurhållningen.
Under 2023 minskade antalet ekologiskt hållna djur för samtliga djurslag. Antalet ekologiska nötkreatur minskade för fjärde året i rad. De ekologiskt hållna mjölkkorna stod för den största minskningen med 22 procent under 2023. Det visar ny statistik från Jordbruksverket.
Skörden av spannmål som var godkänd för försäljning med ekologisk märkning uppgick till 271 600 ton under 2023. Den blev 34 procent lägre än totalskörden under 2022 och motsvarar 6 procent av den totala spannmålsskörden.
Preliminärt finns det 2 981 800 hektar jordbruksmark i år. Störst andel, 2 526 300 hektar, är åkermark och resterande areal, 455 600 hektar är betesmark och slåtteräng. Det är små förändringar jämfört med 2023.
Totalt brukades drygt 18 procent av jordbruksmarken i Sverige med ekologiska produktionsmetoder 2023. Arealen som var helt omställd till ekologisk produktion minskade med 45 600 hektar eller drygt åtta procent mellan 2022 och 2023. Mellan 2022 och 2023 minskade även antalet företag som brukar mark ekologiskt med 11 procent.
Journalister är välkomna till en pressträff om den nya statistik kring kommunernas inköp av livsmedel som blir tillgänglig i och med lanseringen av SILO-databasen den 9 april.
Mjölkinvägningen ökade under 2023 och var den största invägda mängden sedan 2016. Samtidigt minskade invägningen av ekologisk mjölk kraftigt under samma period, till den lägsta invägningen sedan 2011. Slakt av nötkreatur, får och lamm ökade medan slakt av gris och fjäderfä minskade. Det visar Jordbruksverkets statistikrapport om animalieproduktionen för helåret 2023.
Nu finns det möjlighet att lämna in anbud hos Jordbruksverket för att kartlägga utbudet av inhemska jämfört med importerade ekologiska livsmedel.
I slutet på maj får alla jordbrukare, ungefär 61 000, en enkät med frågor om strukturen på just deras företag. Det handlar om arealer, djur, sysselsättning med mera. Strukturundersökningen genomförs var tredje år i samtliga EU-länder. Behovet av statistiskt underlag inom jordbruksområdet är stort, det handlar om hur jordbruket förändras och hur den svenska livsmedelsförsörjningen ska tryggas.
För första gången odlas vete på över 500 000 hektar i Sverige. Det visar preliminär statistik för 2023. Vetearealen har ökat med 55 700 hektar, 12 procent, jämfört med 2022 och består av 50 300 hektar vårvete och 468 300 hektar höstvete.
Grebbestadostron får skyddad ursprungsbeteckning i EU. Grebbestadostron är nu det skyddade varumärket för det europeiska ostronet Ostrea edulis som lever fritt i Grebbestads norra och södra skärgårdar. För att få saluföras som Grebbestadostron ska ostronet antingen ha handplockats av dykare eller fiskats av fiskare utrustade med håv, vattenkikare och vadarbyxor.
Från och med den 18 maj finns inte längre någon veterinär beredskap dygnet runt i Dingle. Distriktet omfattar kommunerna Sotenäs, Munkedal, Tanum och Strömstad samt Lysekil utom Skaftö församling. Sedan 2015 har en privat aktör haft den veterinära beredskapen. Jordbruksverket ger nu Distriktsveterinärerna i uppdrag att etablera sig i Dingle, samt ta fram en plan för detta. Det kommer dock ta tid.
Miljö, klimat och djurvälfärd står i fokus i Malmö den 22-24 maj. Det är experter från Europas myndigheter, intresseorganisationer och forskning som samlas med anledning av Sveriges ordförandeskap i EU. Värdar för mötet är det nationella nätverket för den gemensamma jordbrukspolitiken, Landsbygdsnätverket, och Landsbygds-och infrastrukturdepartementet.
Den ekologiskt brukade arealen jordbruksmark minskade med knappt två procent mellan 2021 och 2022, samtidigt som antalet företag som brukade ekologisk mark minskade med drygt fyra procent. Totalt brukades 20 procent av jordbruksmarken i Sverige med ekologiska produktionsmetoder 2022. Av den ekologiskt brukade marken är 77 procent åkermark och 23 procent betesmark.
12 maj är Internationella Växtskyddsdagen, med syftet att öka medvetenheten globalt av hur en god växthälsa kan bidra till att minska svält och fattigdom, skydda miljön och den biologiska mångfalden. För tredje året i rad samarbetar Jordbruksverket med Fritidsodlingens Riksorganisation, FOR, som rekryterar medborgarforskare bland fritidsodlare som söker efter växtskadegörare i egna trädgårdar.
25 - 28 april samlas EU:s chefsveterinärer för ett möte i Varberg med anledning av Sveriges ordförandeskap i Europeiska unionens råd. Sveriges chefsveterinär, Lena Hellqvist Björnerot Jordbruksverket, leder mötet i Varberg. Ett övergripande tema för chefsveterinärernas arbete under det svenska ordförandeskapet är hållbar produktion av livsmedel av animaliskt ursprung.
Ett nytt fall av rotgallnematoder misstänks ha drabbat ett potatisfält på en försöksgård utanför Kristianstad. Rotgallnematoderna Meloidogyne chitwoodi och Meloidogyne fallax är karantänskadegörare som leder till stora, negativa konsekvenser för de potatisodlare vars grödor drabbas. Nematoderna, som är mycket små rundmaskar, orsakar skador på rötter och knölar.
Till och med den 6 april har 35 365 lantbrukare skickat in sin ansökan om jordbrukarstöd, den så kallade SAM-ansökan. Ännu finns det möjlighet att skicka in sin ansökan, sista dag för att få fullt stöd är den 13 april.
Exporten av jordbruksvaror och livsmedel ökade med 14 miljarder kronor under 2022. Samtidigt ökade importen med 30 miljarder kronor. Handelsunderskottet uppgick till 71 miljarder kronor, vilket innebär en ökning med 30 procent jämfört med 2021. Siffrorna exkluderar fisk.
I dag har Sverige i princip ingen egen produktion av mineralgödsel, allt importeras. Men det behöver inte fortsätta vara så. Sverige har förutsättningar i form av god tillgång på diverse restprodukter och fossilfri el. Men det finns också hinder, som en föråldrad lagstiftning, visar en färsk rapport från Jordbruksverket.
Jordbruksverket är regeringens expertmyndighet på det jordbruks- och livsmedelspolitiska området och har ett samlat sektorsansvar för jordbruk och trädgård. Det innebär bland annat att vi följer, analyserar och informerar regeringen om utvecklingen inom näringarna och att vi genomför de politiska besluten inom vårt verksamhetsområde. Administrationen av EU:s jordbrukspolitik är en huvuduppgift. Distriktsveterinärorganisationen ingår i Jordbruksverket.
Skeppsbrogatan 2
553 29 Jönköping
