Kontroller viktiga för djurskyddet och förtroendet för vår livsmedelsproduktion

Länsstyrelserna lade mer resurser på djurskyddet under 2022 jämfört med föregående år, och det sammanlagda antalet kontrollinsatser ökade också. För att värna svensk livsmedelsproduktion är djurskyddskontroller av livsmedelsproducerande djur ett viktigt område.

Jordbruksverket sammanställer varje år länsstyrelsernas och Livsmedelsverkets djurskyddsarbete i en rapport. Rapporten för år 2022 är nu klar och innehåller en analys av resultatet av djurskyddskontrollerna och hur myndigheternas arbete bedrivits under året.

Riskbaserade kontroller

Sammanlagt genomförde landets länsstyrelser nästan 23 000 kontrollinsatser, vilket är en ökning jämfört med 2021. Antalet fysiska kontroller – kontroller som görs på plats hos djurhållaren – ökade från nästan 7 900 år 2021 till drygt 8 400 år 2022.

– Kontrollerna är riskbaserade, och det innebär att resurserna riktas dit de bäst behövs för att upptäcka brister. Vissa djurhållande verksamheter kontrolleras oftare än andra, exempelvis prioriteras större gårdar med livsmedelsproducerande djur. Det finns även andra faktorer som påverkar vilka som ska kontrolleras, exempelvis resultatet av länsstyrelsernas tidigare djurskyddskontroller, säger Josefine Bjerking, djurskyddshandläggare på Jordbruksverket.

Utöver fysiska kontroller består kontrollinsatserna bland annat av ärenden som hanteras från kontoret, besiktningar av djurtransporter och beslutsfattande.

Djurhållarens ansvar att följa lagen

Syftet med kontrollerna är att säkra att djurhållare följer djurskyddslagstiftningen. Det är alltid djurhållaren som har ansvaret för att följa djurskyddslagen, såväl för sällskapsdjur som livsmedelsproducerande djur och försöksdjur. Kontrollen har också stor betydelse för allmänhetens förtroende för svensk livsmedelsproduktion.

Resultaten av kontrollen, det vill säga hur reglerna efterlevs är viktiga, inte minst i arbetet för att stärka djurskyddet för djuren. Det gäller både i samband med upptäckt av brister hos enskilda djurhållare och efterföljande åtgärder av brister. Resultaten kan även användas som underlag för samverkan mellan näring, djurhälsoorganisationer och myndigheter i syfte att förebygga problem i djurhållning.

De flesta följer djurskyddsreglerna

Resultaten för 2022 visar att nivån på brister som upptäcks vid kontroll i stort sett är på samma nivå som 2021.

– Generellt följer de flesta djurskyddsreglerna och djuren har en god välfärd, men ibland upptäcks brister i samband med kontroll. Det är viktigt att vara medveten om att kontrollerna inte är ett representativt urval utan särskilt riktas mot djurhållning med högre risk för brister, säger Malin Wåhlstedt, djurskyddshandläggare på Jordbruksverket.

Viktigt mål nått – och ökad administration

2022 nådde länsstyrelserna som helhet målet att göra minst lika många riskbaserade rutinkontroller som kontroller till följd av klagomål. Detta är ett viktigt mål för att länsstyrelserna ska kunna använda resurserna optimalt och få en balans mellan klagomålskontroller och rutinkontroller.

Länsstyrelserna lade mer resurser på djurskyddet jämfört med 2021. Samtidigt har antalet kontrollinsatser per årsarbetskraft minskat sedan 2015. En förklaring till detta är att länsstyrelsernas administrativa arbetsuppgifter har ökat över tid.

Mer information

Läs "Nationell djurskyddsrapport 2022".

Kontaktpersoner för journalister:
Malin Wåhlstedt
Djurskyddshandläggare på Jordbruksverket
Telefon: 036-15 64 07
E-post: malin.wahlstedt@jordbruksverket.se

Josefine Bjerking
Djurskyddshandläggare på Jordbruksverket
Telefon: 036-15 89 22
E-post: josefine.bjerking@jordbruksverket.se