Problemet är inte att fördomar finns, problemet är att vi låtsas som att de inte gör det.

Sverige är berikat på mångfald, men denna mångfald är inte rättvist representerad på vår arbetsmarknad.
För många av oss är mångfald något vi till vardags kan ta för givet. Något vi berikats med under vår uppväxt eller våra liv. En innehållsrik ”Mina Vänner”- som bok präglas av människor med olika bakgrund, åldrar, åsikter, tro, styrkor, utmaningar och mycket, mycket mer. Om mångfald är det vi är eller har, så är perspektiv det vi vinner.

Denna mångfald går dock förlorad på arbetsmarknaden, för att vi slösar bort den. Har du ett icke-svenskklingande namn, har du 80% lägre chans att gå vidare i en traditionell rekryteringsprocess. Högutbildade personer med invandrarbakgrund spenderar nästan 9 år på att få ett jobb som matchar deras kvalifikationer. Det är 9 år som vi går miste om deras kompetens, samtidigt som 70% av arbetsgivare i över 10 år upprepat att de har svårt att rekrytera rätt kompetens. Inte nog med det, från 40 års ålder kan vi se att chansen att gå vidare till en intervju sjunker, och så många som 50% av chefer uppger att de påverkas av ålder, men också hälsa och funktionsnedsättning när de rekryterar.

Liknande statistik hade kunnat fylla hela denna sida.
Det är uppenbart att vi har misslyckats med att skapa ett samhälle, och en arbetsmarknad där alla ses som en tillgång. Vi har misslyckats med inkluderingen och på så vis också misslyckats med att erbjuda en känsla av samhörighet och gemenskap.

Mångfalden i Sverige bör inte bara vara en symbol för vår politiska historia, den bör tas till vara på och ses för den potential den är för innovation och tillväxt. Genom att främja mångfald och inkludering skapar vi ett samhälle av öppenhet och tolerans där olika perspektiv och idéer kan frodas. Studier visar tydligt hur företag och organisationer som är engagerade i mångfald och inkludering är mer framgångsrika och innovativa. Medarbetare med en bredd av erfarenheter och perspektiv stimulerar kreativitet och problemlösning, vilket skapar både innovativa och resilienta organisationer om dessa styrkor tas till vara på.

Mångfald och inkludering handlar inte bara om att maximera affärsnyttan, det handlar inte heller om att bara skapa ett rättvist och jämlikt samhälle. Det handlar om båda delar, och de är lika viktiga för vårt samhälle.

För att lyckas med detta måste vi skapa en medvetenhet kring omedvetna fördomar som bidrar till såväl den omedvetna men också den strukturella diskriminering vi ser i samhället och på dagens arbetsmarknad.

Fördomar är en del av oss, en del av att vara människa. Vi kommer aldrig leva i en fördomsfri värld med fördomsfria rekryteringar. Däremot kan vi minska diskrimineringen genom att öka medvetenheten och kunskapen kring fördomar, genom att lära oss hur de påverkar oss och hur vi kan påverka dess inverkan. För alla har vi fördomar. Ingen av oss är immun. Att ha fördomar gör dig inte till en sämre människa, det gör dig bara till just människa.

Vill vi uppnå förändring på riktigt så måste vi därför alla ta vårt ansvar och erkänna våra brister och vår delaktighet kring att upprätthålla dessa strukturer. Vi kan inte bara se på mångfald och inkludering som några abstrakta värdeord, vi måste aktivt agera för att säkerställa dess självklara plats i våra liv, våra organisationer och i vårt samhälle.

Vi måste kämpa för att skapa en inkluderande arbetsmarknad där alla känner sig som en tillgång. Där alla känner sig hörda, sedda och respekterade. Det kräver att vi raserar de strukturella hinder vi byggt upp och i stället skapar rekryteringsprocesser och arbetsmiljöer som är mer rättvisa och jämlika för alla.

För tredje året i rad skanderar vi på Jobbfestivalen nu; Det är dags att gå från ord till handling!

Malin Moezzi & Mats Wernheim