Stopp för solceller på åkermark: Nytt prejudikat från MÖD

Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) har nyligen klargjort rättsläget kring solcellsparker på jordbruksmark genom två avgöranden. Domarna bekräftar att brukningsvärd jordbruksmark inte får tas i anspråk för andra ändamål än livsmedelsproduktion – om det inte är absolut nödvändigt och väl utrett. "Dessa domar är en viktig signal om att jordbruksmarkens värde för Sveriges matförsörjning prioriteras över elproduktion i rättsliga prövningar," säger rättsexperten Giedre Jirvell.

Sammanfattning av målen

I de aktuella målen var två solcellsparker planerade att uppföras på jordbruksmark. Den ena omfattade 8,2 hektar odlingsbar mark (mål nr M 8658-23), medan den andra skulle sträcka sig över hela 50 hektar (mål nr M 6624-23). I båda fallen var lokaliseringsutredningarna bristfälliga och hade inte tillräckligt utrett om alternativa platser kunde användas.

MÖD fastställde att livsmedelsförsörjning väger tyngre än elproduktion på brukningsvärd jordbruksmark. Domstolen upphävde därför besluten om att tillåta solcellsanläggningarna och satte därmed en viktig gräns för hur jordbruksmark får användas.

"En korrekt dom" – Jordbruksmarkens värde går först

"Jordbruksmark ska inte användas för andra ändamål än livsmedelsproduktion, såvida det inte är absolut nödvändigt. Även om energiomställningen är av yttersta vikt, måste det ske på mark som inte är brukningsvärd," påpekar Jirvell.

"Vi står inför en viktig utmaning att väga matförsörjning mot energiproduktion. Dessa intressen är centrala var för sig och måste hanteras med respekt för varandra. Vindkraft kan ofta kombineras med jordbruksmark utan att äventyra matproduktionen, men solcellsparker innebär en helt annan påverkan. Därför är de ofta olämpliga på jordbruksmark."

Vad avgjorde målen?

MÖD:s resonemang i dessa mål baserades på miljöbalkens tredje kapitel, som ställer krav på att alternativa lokaliseringar ska undersökas noggrant. För att få tillstånd att använda jordbruksmark måste exploatören visa:

• Att det inte finns någon annan lämplig mark.
• Att samhällsintresset av elproduktion väger tyngre än intresset av att bevara jordbruksmarken.

I dessa mål konstaterade MÖD att lokaliseringsutredningarna inte uppfyllde dessa krav. Bolagen hade inte redovisat tillräckligt tydligt varför alternativa områden inte kunde användas. Utan en sådan utredning finns inget rättsligt stöd för att godkänna solcellsparker på brukningsvärd jordbruksmark.

"Vi måste vara noggranna med att använda våra resurser klokt," säger Jirvell. "Det är inte rättssäkert att fatta beslut om att ta jordbruksmark i anspråk utan att först utreda alla möjliga alternativ. De här domarna är ett tydligt besked till både exploatörer och myndigheter om att kraven på utredning och avvägning är höga."

Ett steg mot långsiktig hållbarhet

MÖD:s avgöranden skickar en viktig signal om att Sverige värdesätter sin jordbruksmark som en ovärderlig resurs för framtiden. Samtidigt som vi behöver öka vår kapacitet för förnybar energi, måste detta ske utan att äventyra vår förmåga att försörja oss med livsmedel.

"Det är en komplex balansgång," avslutar Jirvell. "Men rättspraxis visar att långsiktig matförsörjning väger tyngre än kortsiktiga lösningar för energiutvinning. Vi behöver innovativa lösningar som inte sätter dessa intressen i konflikt. Energiomställningen kan och måste ske med respekt för vår matproduktion."

Domarna understryker vikten av hållbar planering och ansvarsfull resursförvaltning. Framtiden ligger i att bygga samhällen som balanserar energibehov, miljöhänsyn och livsmedelsförsörjning på ett sätt som håller för generationer framöver.

Av jur.kand. Giedre Jirvell, rättsexpert inom mark- och miljörätt