Modernisering av strandskyddet: experten om kommande reformen

Sveriges strandskydd har varit ett centralt inslag i miljöpolitiken sedan 1975, men nu står vi inför en moderniserad strandskyddslagstiftning, som syftar till att anpassa reglerna för att bättre tillgodose både natur- och ägarintressen. Den kommande reformen, som förväntas träda i kraft under 2025 eller senast 2006, behöver vara utformad på så sätt att den skapar en mer flexibel och rättvis strandskyddspolitik, som ska gynna både den svenska miljön och samhällets utvecklingsbehov.

Jur. kand. Giedre Jirvell, en ledande expert inom mark- och miljörätt, har länge förespråkat en förändring av strandskyddet för att bättre balansera rättigheter och skyldigheter för markägare. Under det senaste decenniet har Jirvell framgångsrikt drivit flera fall där fastighetsägare fått rätt i högre instanser, vilket har hjälpt till att sätta fokus på behovet av rättvisa och tydlighet i strandskyddsreglerna.

Hon ser positivt på modernisering av strandskyddet: "En modern strandskyddslagstiftning måste vara flexibel och rättssäker. Det innebär att fastighetsägare bör tydligare få veta när dispens kan ges, utan att behöva gå igenom en orimligt komplicerad dispensprocess, där beslut ofta varit oförutsägbara."

Förändringar som väntas med reformen

Den moderniserade strandskyddslagstiftningen bygger på en grundidé om att skyddsnivåerna bör anpassas till lokala förutsättningar. Kommuner bör ges ett större inflytande över strandskyddsfrågor, vilket skulle göra att lokala särdrag kan vägas in i beslut om dispens och exploatering. I områden med lågt skyddsvärde – där allmänhetens tillgång till vatten och natur påverkas minimalt – bör det bli enklare för fastighetsägare att bygga eller utveckla marken.

En annan viktig förändring skulle vara att fastighetsägare som drabbas av betydande ekonomiska förluster på grund av strandskyddsbegränsningar ska ha rätt till kompensation. Detta är en fråga som Jirvell ser som avgörande för att garantera rättvis behandling av fastighetsägare.

"Om staten begränsar möjligheten att använda sin mark, är det rimligt att ägarna kompenseras för den ekonomiska förlust som uppstår," menar Jirvell.

Med ett sådant kompensationssystem på plats skulle både rättssäkerheten och respekten för äganderätten stärkas avsevärt. Denna fråga kan dock ta längre tid att behandla, då den svenska regeringsformens bestämmelser om skyddet av äganderätten behöver utredas och ändras i grunden.

Lokal utveckling och samhällsnytta

En annan aspekt av reformen skulle vara att skapa en mer gynnsam miljö för lokalsamhällenas utveckling, särskilt i områden där behovet är stort. Möjligheten att bygga strandnära boenden och turistverksamheter kan bidra till levande kustsamhällen och fler arbetstillfällen, något som många kust- och landsbygdskommuner länge efterfrågat. En flexibel strandskyddspolitik skulle det göra möjligt för fler kommuner att stimulera näringslivsutveckling samtidigt som skyddsvärda miljöer fortsätter att bevaras.

Kritik och politiska utmaningar

Trots behovet med reformen har vissa miljöorganisationer uttryckt oro för att en mer flexibel lagstiftning kan leda till ökad exploatering av känsliga områden. Det är därför viktigt att säkerställa att reformen inte leder till att unika naturområden går förlorade. En utmaning kommer att vara att hitta en lämplig balans mellan lokala undantag och strikt skydd i områden med högt naturvärde, där allemansrätten är central.

Vägen framåt

Den moderniserade strandskyddslagstiftningen skulle vara ett efterlängtat steg mot en rättvisare och mer ändamålsenlig politik. Genom att bättre integrera miljöskydd och äganderätt kan Sverige skapa en strandskyddspolitik som är hållbar på lång sikt. Jirvell ser reformen som en möjlighet att förstärka både rättssäkerheten och tilliten till det svenska rättssystemet.

"Vi måste hitta en balans som respekterar både miljön och människors rätt att förfoga över sin egendom. En moderniserad lagstiftning som bygger på lokala behov och rättvisa kan bli ett värdefullt verktyg för att uppnå just detta", avslutar Jirvell.

Lagstiftningsärendet är för närvarande under beredning i Regeringskansliet och det återstår att se vad det exakta innehållet i lagförslaget kommer att bli.

Giedre Jirvell, jurist specialiserad på strandskyddsärenden och mark- och miljörätt