Färjor i kollektivtrafiken utvärderas i nytt projekt

– Den vattenburna trafiken är inte bara väldigt uppskattad av resenärerna, det finns en stor potential att både utöka antalet linjer och väsentligt minska miljöpåverkan och buller från färjorna, säger Linda Styhre, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

I kölvattnet av tidigare studier om vad som hindrar innovationer inom kollektivtrafiken har nu IVL Svenska Miljöinstitutet, Trivector, Vattenbussen och KTH beviljats medel av Trafikverket för forskning kring hur vattenvägen planeras och används i praktiken.

Syftet är att ta fram nya kunskapsunderlag för värdering av den vattenburna kollektivtrafikens potentiella roll och funktion i ett transporteffektivt samhälle. Det handlar om att reda ut vad som saknas för att färjorna ska betraktas som lika relevanta i transportsektorns verktygslåda som landbaserade lösningar.

– Vattenvägen är en naturlig infrastruktur som redan finns på plats och som enkelt kan tas i bruk när kapaciteten tryter. Den kräver varken tunga investeringar eller någon stor underhållsbudget för att kunna användas. Det enda klimatavtryck som skapas är från trafikeringen. Därför är det också helt centralt att det ställs hårda krav på fartygens miljöprestanda vid upphandling, säger Vattenbussens Susanna Hall Kihl, som länge arbetat med systemförändring på området.

Trivector Traffic arbetar sedan många år tillbaka med kollektivtrafikplanering för alla trafikslag.
– Båttrafik är ett relativt nytt, men klart spännande inslag i vårt arbete, där vi har stor nytta av att kunna dra paralleller mellan sjöfarten och landbaserad kollektivtrafik, säger Stephan Bösch från Trivector Traffic

Idén med projektet är att ge samhälls- och trafikplanerare på såväl nationell som regional och lokal nivå rätt verktyg för att kunna betrakta vattenburna lösningar som reella åtgärdsalternativ i planeringsarbetet.

– Alla har en roll i att minska transportsektorns klimatpåverkan. Upphandlare av kollektivtrafik, trafikoperatörer och rederier behöver alla bidra till omställningen. Redan idag finns elfärjor och energieffektiva lösningar som ger en betydande sänkning av utsläppen till luft. Ofta tänker vi enbart på miljöpåverkan från fordon och fartyg i trafik men stora klimatavtryck uppstår ju även vid anläggning av vägar, räls och tunnlar, säger Linda Styhre.

Forskningsprojektet får stöd av en referensgrupp bestående av medlemmar från ABB, Candela, EcoCharter, Ekosightseeing, Green City Ferries, Lighthouse, Trafikverket, Färjerederiet, 2030-sekretariatet samt representanter från Trafikförvaltningen i Stockholm och Västtrafik i Göteborg.

Läs mer om projektet

För mer information, kontakta