IVL startar tillsammans med Luleå Miljöresurs, Lumire, och Bodens kommun ett projekt för att undersöka hur biogasproduktionen kan utvecklas genom regional samverkan. Projektet har beviljats stöd från EU via Tillväxtverket och region Norrbotten.
Sverige har förhållandevis god tillgång till de resurser som krävs för att tillverka både vätgas och elektrobränslen. Om de satsningar som nu görs på vätgas kommer i mål och trenden fortsätter skulle Sverige på kunna bli nettoexportör av vätgas på lång sikt. Än så länge bromsas dock utvecklingen av brist på styrmedel för vätgas och regelverk för hur den kan hanteras.
Förnybar vätgas fyller en viktig roll för den gröna omställningen men tillgången är fortfarande begränsad. I ett forskningsprojekt har IVL Svenska Miljöinstitutet undersökt möjligheterna att producera vätgas från biogas vid reningsverk för att använda i stadsbussar lokalt i Luleå. Resultatet visar att det finns flera fördelar, både sett till kostnad och klimat.
Varje år slösas mängder av energi bort genom att outnyttjade värmeflöden inte tas omhand. Inom EU handlar det om så mycket som en fjärdedel av uppvärmningsbehovet som skulle kunna återvinnas från datahallar, industrier och andra anläggningar. Nu startar tre stora EU-satsningar där IVL:s kunskap kring affärsmodeller har en nyckelroll.
Efterfrågan på metaller för klimatvänlig energiteknik har ökat kraftigt de senaste åren och kommer att öka ytterligare. Men hur mycket av dessa värdefulla metaller och mineral finns egentligen redan i omlopp, och hur kan återvinningen öka? EU-projektet SIREN ska testa och vidareutveckla teknik för resurseffektivt återvinna neodymmagneter som bland annat används i vindkraftverk och elbilar.
Investeringar i teknik och åtgärder som minskar utsläppen av luftföroreningar och användningen av fossila bränslen är samhällsekonomiskt lönsamma. Det visar en analys som IVL-forskare har gjort med fokus på länderna inom Arktiska rådet.
En ny rapport som har tagits fram på uppdrag av Energimyndigheten analyserar hur borttagning av koldioxid från atmosfären, så kallade negativa utsläpp, kan bidra till att uppnå Parisavtalets långsiktiga temperaturmål. Bland annat analyseras risker förknippade med negativa utsläpp, som att utfasningen av fossila bränslen kan försenas, och hur dessa risker kan hanteras.
Det slängs stora mängder kläder och textil i Europa – och mer behöver cirkuleras och återvinnas. Men för att säkerställa och maximera klimatvinster med en storskalig textilåtervinning behöver flera faktorer vara på plats visar en studie som IVL Svenska Miljöinstitutet gjort inom projektet Framtidens hållbara kläder.
Gamla däck som ersätter fossilt material, ökad användning av aluminiumskrot, och fosfor från avloppsvatten och industriaska som återcirkuleras till konstgödsel – nu avslutas det fyraåriga EU-projektet Retrofeed där sex tunga industrier inom bland annat stål- och cementsektorn har energieffektiviserats och bytt till cirkulär råvara och förnybar energikälla.
Behovet av elenergi i Sverige kommer mer än fördubblas till 2045, bland annat på grund av flera stora industrisatsningar. I samband med utbyggnaden av energisystemet bör Sverige säkerställa att de investeringar som görs uteslutande rör förnybara energikällor, som inte påverkar livskvaliteten för framtida generationer negativt. Det skriver IVL i ett inspel till energiforskningspropositionen.
För att nå visionen om att skapa Öresundsregionens mest hållbara stadsdel har Projekt Jägersro i samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet tagit fram en helt ny modell för att räkna ut en stadsdels totala klimatpåverkan. Målet är att skapa de bästa förutsättningarna för de boende att leva klimatneutralt i den nya stadsdelen som växer fram i Malmö.
Stärk institutssektorn i Sverige och höj anslagen till det viktiga miljö- och hållbarhetsarbetet. Instituten är en naturlig brygga mellan akademi, näringsliv och myndigheter och bidrar starkt till Sveriges innovationsförmåga. Det skriver IVL Svenska Miljöinstitutet i ett remissvar till regeringens forsknings- och innovationspolitik.
De nordiska länderna har alla satt individuella mål för att uppnå klimaneutralitet till någon gång mellan 2030 och 2050, men med nuvarande omställningshastighet kan det blir svårt att nå målen. Det är en av de centrala slutsatserna i ett nordiskt samarbetsprojekt som IVL Svenska Miljöinstitutet har deltagit i.
Tillväxtverket och Fonden för en rättvis omställning har beviljat 24 miljoner kronor för att utveckla en långsiktigt hållbar och konkurrenskraftig metallindustri i Västerbotten. Projektet som leds av IVL ska undersöka förutsättningarna för ökad produktion och användning av vätgas, samt hur en ökad cirkularitet kan minska mängden avfall och klimatpåverkan från gruv- och metallindustrin.
Allt fler beställare frågar efter cirkulära installationer av till exempel el, värme- och ventilationssystem i byggnader. Går det att skapa installationer utan avfall, där allt återgår till att bli en resurs i en cirkulär process? Det har IVL undersökt och presenterar nu tretton steg för att öka återbruket inom installationsbranschen.
Vätgas har stor potential som fossilfritt drivmedel men för att få genomslag behöver tekniken utvecklas och flera utmaningar lösas. I en studie finansierad av Trafikverkets forskningssatsning Triple F ska IVL tillsammans med projektpartners undersöka vad det finns för förutsättningarna för den tunga trafiken att ställa om till vätgas.
John Rune Nielsen har utsetts till ny vd för IVL Svenska Miljöinstitutet. Han kommer närmast från det norska klimat- och miljöforskningsinstitutet NILU där han har varit vd sedan 2021. Tidigare har han också arbetat många år i ledande befattningar vid forskningsinstitutet RISE och tidigare SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.
Sjöfarten behöver minska sitt fossilberoende och vätgas kan vara en lösning. Det finns dock hinder som behöver övervinnas, som höga kostnader och osäker tillgång på grönt vätgas. Trots detta förväntas användningen av hållbara bränslen öka inom några år. Ett projekt har tagit fram konceptet för en vätgasdriven färja. Analyser visar att utsläppen skulle minska avsevärt om vätgas blir...
En ny rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet visar utmaningar förknippade med uppskalning av bioenergi med koldioxidavskiljning och -lagring, så kallad bio-CCS, en teknik som kan ge negativa utsläpp. En fråga som forskarna belyser är risken för dubbelräkning vid klimatkompensation och hur det kan undvikas.
Norrköping är årets bästa klimatanpassningskommun. Det visar den senaste kartläggningen som IVL Svenska Miljöinstitutet och Svensk Försäkring har gjort. Årets resultat visar också att den ökningstakt som tidigare setts i klimatanpassningsarbetet tycks ha avstannat.
IVL Svenska Miljöinstitutet är ett oberoende, icke-vinstdrivande miljöforskningsinstitut som ägs av en stiftelse gemensamt grundad av staten och näringslivet. Sedan 1966 arbetar vi med tillämpad forskning för att hitta lösningar på miljöproblem, både på nationell och på internationell nivå. Vi bedriver forsknings- och uppdragsverksamhet inom hela miljöområdet.
Valhallavägen 81
114 23 Stockholm