Norsk forskare prisas för sin forskning kring kronisk myeloisk leukemi, KML

Incyte delar ut 2020 års stipendium The Incyte Nordic Grant for Hematological Research för hematologisk forskning till Stein-Erik Gullaksen vid Universitetet i Bergen. Stipendiet är på 20 000 US dollar och delades ut i samband med Nordic CML Study Group’s (NCMLSG) webbsända höstmöte 22 oktober.

– Jag blev väldigt glad och tacksam över att kommitteen såg positivt på det arbete vi utför. Stipendier likt detta stimulerar till viktig forskning, som inte annars är möjlig inom verksamhetens ordinarie ramar, säger Stein- Erik Gullaksen.

Stein-Erik Gullaksen får stipendiet för sin forskning kopplat till kronisk myeloisk leukemi (KML). Den tidigare dödliga sjukdomen är numera ett kroniskt tillstånd för de flesta patienterna. Men en liten andel av patienterna har fortfarande en sämre prognos på grund av en aggressiv form som inte svarar på behandlingen. Gullaksens arbete har bidragit till att utveckla analysmetoder som kartlägger egenskaper hos blodcellerna före och efter behandling, som gjort det lättare att förstå mekanismerna bakom patienternas behandlingssvar.

– I grunden handlar det om att identifiera hur patienten svarar på behandlingen redan i ett tidigt stadie. Det ökar chansen att veta vilka som behöver andra behandlingsalternativ eller vilka som kommer att ha en positiv utveckling, säger Stein- Erik Gullaksen.

Genom att kombinera Gullaksens analysmetod med RNA-sekvensering kan forskningen också kartlägga interaktionen mellan sjuka och friska blodceller. Det kommer på sikt bidra till att öka kunskapen om sjukdomens biologiska behandlingsmekanismer och identifiera biomarkörer som tidigt förutsäger antingen ett positivt eller negativt svar på behandling – till nytta för både patientens hälsa och kostnader inom vården.

– Genom bättre verktyg kan vi sortera patienterna i låg eller hög riskgrupp, och identifiera vilka som kommer behöva långtidsbehandling eller som på sikt kan avsluta sin behandling. För tio år sedan var det ingen som trodde att vi skulle kunna göra denna typen av sekvensering – nu gör vi det, avslutar Stein- Erik Gullaksen.

Sedan utvecklingen av de så kallade tyrosinkinashämmarna har prognosen för de som drabbas av KML förbättrats avsevärt.

– Trots stora framsteg sedan millenniumskiftet finns det fortfarande KML-patienter som har en ogynnsam prognos. För oss är det därför viktigt att fortsätta bidra till en positiv utveckling, vilket vi verkligen tror att Gullaksens forskning kan bidra till, säger Erik Fromm, landschef på Incyte Biosciences i Norden.

Om Kronisk myeloisk leukemi (KML)

Cirka 100 personer i Sverige får kronisk myeloisk leukemi (KML) varje år (1), en av flera typer av blodcancer. Vid KML har det uppstått en förändring i arvsmassan som gör att det bildas onormala mängder omogna vita blodkroppar i benmärgen. Kromosomförändringen består i att delar av ABL-genen på kromosom 9 slagits samman med delar av BCR-genen på kromosom 22 (translokation). Resultatet blir en onormal gen, kallad BCR-ABL1 som fungerar som en tillväxtsignal för leukemicellerna och driver på sjukdomsutvecklingen. (2)

Symtomen vid KML kan vara trötthet, svettningar, viktnedgång, synpåverkan och feber men runt var tredje patient har inga symtom utan sjukdomen upptäcks av en slump i samband med annat vårdbesök som visar en onormal blodbild. Mer än 90 procent av patienterna får sin diagnos i den kroniska fasen då besvären är måttliga. Om sjukdomen inte behandlas kan den dock övergå i en mer akut fas (blastfas) med betydligt sämre prognos. (2)

KML är en kronisk sjukdom och kan inte botas. Men behandlingen har gjort stora framsteg sedan tyrosinkinashämmarna introducerades.

För vidare information, välkommen att kontakta

Erik Fromm, landschef, Incyte Biosciences Nordic AB

E-post: efromm@incyte.com

Telefon: 073-679 60 23

Källor

1. Regionala Cancercentrum i samverkan, vårdprogram KML

2. Blodcancerförbundet.