Här är de utvalda konstnärerna till Masthuggskajen i Göteborg

Katja Larsson och Johanna Gustafsson Fürst vinner uppdragen om att skapa offentlig konst för Masthuggskajen i Göteborg. Konsten får en central plats när det historiska området rustas för framtiden.

Masthuggskajens gamla kvarter kompletteras med bostäder, verksamheter, restauranger, förskolor, hotell, parker och en ny halvö. I höstas kunde yrkesverksamma konstnärer anmäla intresse för konstnärliga gestaltningsuppdrag till områdets östra och västra del, med tematiken ”port till världen” respektive ”port till staden”.

Sex konstnärer tog fram var sitt förslag. Nu har en sakkunnig jury utsett upphandlingens vinnare: Katja Larsson och Johanna Gustafsson Fürst.

Konst med inspiration av platsens historia

Londonbaserade Katja Larsson är en multidisciplinär konstnär som främst arbetar med skulptur. Till östra Masthuggskajen tar hon fram en skulpturgrupp, ”Emigrantmonumentet”, som består av tre stora människogestalter i brons.

Skulpturerna ska placeras på Masthuggskajens nya halvö. De är i skala 1,5:1 och rika på detaljer. Monumentet är sprunget ur starka historier om att lämna sitt hemland. Katja Larssons förslag utgår ifrån att drygt en miljon svenskar utvandrade till Amerika härifrån åren 1850–1930.
– Det kändes självklart att skapa en gestaltning till minne av denna otroliga händelse i Göteborgs historia och ännu mer självklart att sammanlänka den med några av nutidens emigrantberättelser, säger Katja Larsson.

Skulpturer med inspiration från fiktion och verklighet

Konstnären har tagit avstamp i kända litterära berättelser om emigration och immigration. Titlarna är till exempel från Vilhelm Mobergs utvandrarsvit.

”Att färdas på vatten i stället för jord” består av två kvinnliga gestalter från olika tidsepoker som lutar sig mot en Amerikakoffert. Den ena kvinnan blickar västerut, mot det okända landet på andra sidan havet. Den andra kvinnan är klädd i gympaskor och täckjacka. Hon sitter vänd mot staden, blundar och vrider ansiktet snett uppåt för att fånga solens värmande strålar.

“Ett frö gror i en människosjäl” föreställer en ung man som likt Kristina från Duvemåla har burit med sig en äppelkärna från sitt hemland. Han hukar över det nyplanterade trädet som tränger sig upp i skarven mellan gatstenarna. Äpplets symbolik löper som en röd tråd genom samtliga skulpturer.
– Äppelträdet representerar en önskan om att slå rot och frodas i den nya jorden. Utöver referensen till äppelsorten Astrakan, som Moberg skriver om, har jag även inspirerats av verkliga berättelser om äppelodling som politiskt motstånd i ockuperade landområden i till exempel Syrien och Kashmir, säger Katja Larsson.

Hon hoppas att gestaltningen bidrar till att Masthuggskajen blir en plats där människor reflekterar kring de omständigheter som tvingade en femtedel av befolkningen att lämna landet och att minnet av vår egen utvandring kan påverka hur vi talar om migration i dag.
– Risken med att förnya och omvandla platser är att vi städar bort de historier som utgör platsens kärna. Då är det fantastiskt att som konstnär få chansen att lyfta fram dessa berättelser.

Tvådelat uppdrag i västra Masthuggskajen

Johanna Gustafsson Fürst är en Stockholmsbaserad konstnär som arbetar med skulptur och platsspecifika installationer. Hon har arbetat fram förslaget ”Till de/det som (ännu) inte hörs, de/det som (ännu) inte syns och de/det som (ännu) inte förstås. Det här är inte en titel, det är en riktning” för västra Masthuggskajen.

Centralt i förslaget är idén om porositet: en strukturs förmåga att vara genomsläpplig utan att brista.
– På Masthuggskajen utgår jag ifrån porositet som ett sätt att tänka kring hur en stad hålls levande, sammanvävt med vikten av att lyssna på och uppmärksamma det som inte ännu hörs eller syns.

Dialog ska utmynna i permanent verk

Johanna Gustafsson Fürsts verk består av en undersökande del med deltagarbaserade inslag, som ska leda till en permanent konstgestaltning. Hon har arbetat fram en serie begrepp som tillsammans bildar utgångspunkt för ett konstnärligt förhållningssätt: porositet, konstans, tid, konflikt och kultur.

– För att säkerställa att något öppet och levande finns närvarande i området ska verket också spridas ut på flera platser och kunna förvandlas över tid. Jag kommer att kombinera material som sten, aluminium, trä och plantor med olika egenskaper och förmågor att bestå i det offentliga rummet.

Hon inleder processen med en dialogdel, där verkens form, gester, och mer specifika meningar arbetas fram. De samtal och tankar som genereras samlas i en publikation, som blir en del av verket.

Göteborg Konst leder den övergripande processen för konsten

Enligt Claudia Schaper, processledare för offentlig konst på Göteborg Konst, kan konstnärerna utgå från Masthuggskajens historia och det som gett karaktär till området över lång tid.
– Men framför allt är det en möjlighet för dem att ta historien vidare till en samtida kontext – att bidra till en stad som är inkluderande. Konsten tillför andra berättelser, perspektiv och livsformer i vår gemensamma stadsmiljö, säger Claudia Schaper.

Konsten i Masthuggskajen finansieras genom enprocentregeln. Regeln innebär att när Göteborg Stads bolag och förvaltningar gör nyinvesteringar i byggprojekt ska de avsätta en procent av byggkostnaden till konst.

Exploateringsförvaltningen är beställare och Göteborg Konst, kulturförvaltningen, processleder konstprojekten. De ska vara klara 2030, ungefär då beräknas även Masthuggskajen stå färdig. Tidplanen är preliminär.

Kontaktpersoner

Claudia Schaper, processledare offentlig konst, Göteborg Konst, kulturförvaltningen
Mejl: claudia.schaper@kultur.goteborg.se
Telefon: 031-368 32 55

Minna Ulin, kommunikatör, kulturförvaltningen
Mejl: minna.ulin@kultur.goteborg.se
Telefon: 0762-60 48 18