Äldre hus i Lundby kartlagda i ny bevaranderapport

Vilka byggnader i Lundby på Hisingen har någon form av bevarandeklassning? Det har två arkitektstudenter tagit reda på och sammanställt i en rapport.

Uppdragsgivaren är den förvaltning i Göteborgs Stad, stadsfastighetsförvaltningen, som förvaltar många verksamhetsbyggnader. Det kan handla om förskolor, skolor och vård- och omsorgsboenden, men även lite udda och äldre byggnader.

Det var när innemiljöspecialisten Maria Alm tillsammans med några kollegor funderade kring hur olika typer av bevarandeskydd för kulturhistoriskt intressanta byggnader påverkar hur staden förvaltar och utvecklar dem, som hon insåg behovet av en sammanställning av de miljöer och byggnader som just hennes förvaltning ansvarar för.

- Den här sammanställningen görs för att våra medarbetare ska få en överblick över de många kulturbyggnader som stadsfastighetsförvaltningen har att förvalta och att enkelt kunna få reda på vilka byggnader som ingår i stadens bevarandeprogram och varför, motiverar Maria arbetet som utförts som ett betalt studentprojekt i sex veckor.

Arkitekturstudenter kartlade

Uppdraget gick till arkitektstudenterna Linnea Darin och Frida Lindqvist på Chalmers som varit ute och fotograferat byggnader och områden, och sammanställt information om dessa för att dokumentera dem i rapporten.

- Det finns många olika sorters stilar på byggnaderna, och för en del personer kan det vara oklart varför de är bevarandevärda, menar Frida. Men det motiveras med att de arkitektoniskt har vissa drag eller inslag som är typiska för sin tid och därför är värda att bevara.

Inte bara byggnader, utan även områden ingår i rapporten. Till exempel Wieselgrensplatsen som byggdes på 1950-talet, eller Keillers park från början av 1900-talet och Färjenäs som har anor ända sedan 1500-talet och där boningshus från 1800-talet fortfarande står.

- Jag hade, trots att jag bott i Göteborg länge, aldrig varit i Keillers park, och det blev en ny favoritplats för mig med den ståtliga Rambergsskolan i nationalromantisk stil och annan bebyggelse i parken som verkligen är fantastisk, säger Linnea.

Olika verksamheter

Vissa av byggnaderna har genom åren haft olika verksamheter inrymda. Den tidigare folkskolan på Herkulesgatan har länge varit musik- och senare kulturskola. När en större högstadieskola behövdes i Lundby, revs delar av dåvarande gymnasieskolan Lundby sam – utom de delar som pekades ut som kulturhistoriskt intressanta.

- Aulan har många fina och tidstypiska detaljer, och i foajén är keramikern Lisa Larsons väggkonstverk Cirkus restaurerat. I det som var matsal och skolans administration, har man renoverat och gjort om till konferens- och mötesrum och för elevhälsoteam. Där finns många fina originaldetaljer bevarade som ledstänger och trappor i marmor.

Rapporten är på 60 sidor och innehåller 16 objekt, och även nyttig information om vad de olika bevarandeskydden innebär. Finns det planer på att följa upp med inventering även i andra stadsdelar?

- Projektet har fallit väl ut, vi är mycket nöjda med denna lättillgängliga dokumentation och det ligger ett förslag om att gå vidare i projektform och dokumentera ytterligare ett område på Hisingen på samma sätt, menar Maria Alm.

Rapporten Lundby – kulturhistoriskt bevarandevärda miljöer och byggnader – finns att laddas ner på goteborg.se:

https://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk%3a202541145433817

För bilder från rapporten eller intervjuer, kontakta presskontakt.

Fakta: Olika bevarandeklassningar

Ett bevarandeskydd är ett skydd mot rivning eller olika förändringar av en byggnad som anses ha et kulturhistoriskt värde. Det finns olika typer av skydd och dessa kan finnas både på statlig och kommunal nivå och regleras av lagar eller kommunala program och inventeringar.

• Riksintressen är områden eller resurser som anses ha ett högt nationellt värde, till exempel natur, kultur och infrastruktur. Riksintressen regleras av Miljöbalken och PBL.
• Byggnadsminne Byggnader som har ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde kan få skyddet byggnadsminne, det är den högsta typen av skydd för en enskild byggnad som finns i Sverige. Byggnadsminnen omfattas av KML.
• Litet q är det högsta skyddet en byggnad kan få i en detaljplan. Det är denna klassificering som i många fall lite slarvigt omnämns som “k-märkt”. Litet q innebär att byggnaden är särskilt kulturhistoriskt värdefull och inte får förvanskas. Kan inkludera exempelvis interiör och underhåll som i vanliga fall inte är bygglovspliktigt.
• Litet k betyder att byggnaden har ett kulturhistoriskt värde som ska tas tillvara på och att byggnadens karaktärsdrag beaktas när ändringar görs. Det kan till exempel handla om vilken kulör en fasad ska ha eller hur fönstren ska se ut.
• Litet r innebär rivningsförbud.
• Stort Q behandlar hur en miljö eller byggnad får användas. Användningen ska anpassas till byggnadens kulturvärden.
• Byggnader som tillkommit före 1920 räknas automatiskt som värdefulla. Det beror på att de anses utgöra ett sådant begränsat byggnadsbestånd idag att all kvarvarande bebyggelse före 1920 anses uppfylla kraven för värdefull bebyggelse även om det inte finns någon specifik motivering till varje enskilt objekt.