Receptet för framgångsrika skolor där eleverna når målen, finns det?

Framgångsrika skolor har vissa saker gemensamt. Till exempel att medarbetarna på skolorna har lång erfarenhet av att arbeta tillsammans och använda sig av varandras erfarenheter. Dessutom stannar rektorerna länge, håller fast vid målen och har fokus på undervisningen. Flera av de mest framgångsrika skolorna ligger också i områden som inte har stora socioekonomiska utmaningar. Det gör att medarbetarna och rektorerna ofta fått arbeta långsiktigt i lugn och ro och kunnat utveckla arbetet med undervisningen.

-Samtidigt finns det framgångsrika skolor i utmanande områden. Det är ju de skolorna som egentligen behöver det goda samarbetet bäst men där det ofta inte finns en historik att falla tillbaka på, förklarar Ulf Blossing, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet och en av de forskare som följer arbetet med att utveckla Göteborgs grundskoleförvaltning.

Ulf Blossing är med i grundskoleförvaltningens senaste poddavsnitt av ”Skolverkstan” tillsammans med förvaltningsdirektör Bengt Randén. I det avsnittet talar Ulf och Bengt om hur man utvecklar skolan så att eleverna får bästa möjliga kvalitet på den undervisning de får. I avsnittet konstaterar de att familjebakgrunden betyder allt mer för elevernas resultat. Detta trots mängder av initiativ och projekt i skolan under åren.

Mer klassrum och mindre trender

-Ibland låter det som att skolan är en brulépudding. Man blandar in en massa ingredienser som arbetslagsutveckling, kollegialt lärande, verktyg med mera. Sedan slår man till den så att den får den sin form och på så sätt skapar man en illusion av modernitet och utveckling. Men hur gör man egentligen som rektor om man ska få ordning på en skola med problem, undrar Bengt Randén.

Ulf Blossing menar att forskarna är eniga om vad som behövs för att få ordning. Det är bland annat att rektorerna undersöker hur undervisningen i klassrummen verkligen ser ut, och hur mycket pedagogerna fokuserar på att nå målen i kursplanen och läroplanen. Det är mycket viktigare än att rektorerna fastnar i trender och sådant som ”alla” talar om. Skolutveckling tar tid och rektorer behöver få chansen att dela erfarenheter med varandra.

Forskning och kollegialt utbyte

Sedan Göteborgs grundskoleförvaltning startade har rektorernas utveckling stått i centrum. Som en del i rektorsakademin träffas alla rektorer från grundskoleförvaltningen på en rektorsverkstad en gång i månaden. På rektorsverkstäderna får de ta del av aktuell forskning inom skolans område. Dessutom är det gott om workshoppar på rektorsverkstäderna, så att rektorer från alla delar av Göteborg får chans till kollegialt utbyte.

Framgångsreceptet

Så, finns det då något recept för framgångsrika skolor? Nja, det är svårt att säga. Men med en näve kollegialt lärande, några deciliter fokus på undervisningen i klassrummen, forskning och en skopa tid kan man komma en bit på vägen.

Lyssna på samtalet mellan Ulf Blossing och Bengt Randén i femte avsnittet av Skolverkstan!

Fakta

Podden Skolverkstan

När: En gång i månaden
Var: I de appar där poddar finns
Hur: Bengt Randén, förvaltningsdirektör, samtalar med en gäst eller två om ett ämne inom skolan
Varför: Lyfta frågor som är viktiga för skolan

Bengt Randén

Ålder: 58
Titel: Förvaltningsdirektör Göteborgs grundskoleförvaltning
Tidigare jobb: Utbildningschef Göteborgsregionen (GR), utbildningschef Partille kommun, rektor med mera
Bra att veta om Bengt: Gillar rock och har haft skivaffär i Haga

Ulf Blossing

Ålder: 59
Titel: Professor på Göteborgs universitet
Tidigare jobb: Lektor vid Karlstads universitet
Bra att veta om Ulf: gillar att laga mat, se på en bra serie och ligga på stranden i solen