Reglerna om elektroniska personalliggare på byggarbetsplatser

”Det är inte för långtgående att kräva att den som bedriver geotekniska eller miljötekniska undersökningar tillämpar reglerna om personalliggare”.

Det skriver Kammarrätten i Göteborg i ett nyligen avgjort mål om skyldigheten att enligt 39 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244) föra elektronisk personalliggare.

Lagstiftningen, som trädde i kraft den 1 januari 2016 och syftar till att minska förekomsten av svartarbete samt främja sund konkurrens, innebär en skyldighet för den som bedriver byggverksamhet att i vissa fall föra elektronisk personalliggare. Byggherren har en skyldighet att tillhandahålla utrustning för att föra sådan elektronisk personalliggare om den sammanlagda kostnaden för byggverksamheten på byggarbetsplatsen kan antas uppgå till mer än fyra prisbasbelopp. Konsekvensen av att inte följa reglerna kan bli att både byggherren och den som bedriver byggverksamhet åläggs en kontrollavgift.

Begreppet byggverksamhet definieras i skatteförfarandelagen (39 kap. 2 § första stycket) som näringsverksamhet som avser om-, till- och nybyggnadsarbeten, reparations- och underhållsarbeten, rivning av byggnadsverk samt annan näringsverksamhet som bedrivs som stöd för sådan verksamhet.

Gränsdragningen för vilka slags verksamheter som omfattas är inte tydlig. I motiven har angivits att vägledning i tveksamma fall kan hämtas från de koder som utgör Standard för svensk näringsgrensindelning (SNI) men det har även av lagstiftaren påpekats att dessa inte utgör något definitivt urvalskriterium. Uppgiften att avgöra vilka verksamheter som har att följa reglerna har således i huvudsak lämnats till rättstillämpningen.

Kammarrätten i Göteborg har nu avgjort frågan om huruvida arbete med geotekniska och miljötekniska undersökningar i anslutning till en pågående entreprenad, det vill säga sådan verksamhet som i normalfallet och i aktuellt fall bedrivs av tekniska konsulter, kan anses utgöra sådan ”stödverksamhet” som aktualiserar tillämpning av reglerna om elektroniska personalliggare. Frågan har besvarats jakande.

Kammarrätten anför i sina domskäl att det inte är för långtgående att kräva att den som bedriver geotekniska eller miljötekniska undersökningar tillämpar reglerna om personalliggare, under förutsättning att arbete utförs som kan vara av värde för byggnationen och kan anses höra samman med denna. Till stöd för denna slutsats hänvisar kammarrätten till att syftet med reglerna är att så få som möjligt ska falla utanför kontrollsystemets tillämpningsområde (prop. 2014/15:6 s 41). Vidare anges att starka kontrollskäl talar för en tolkning som medför att arbete som bedrivs på en byggarbetsplats omfattas av bestämmelserna.

I motiven till reglerna om elektroniska personalliggare anges såsom exempel på stödverksamhet sådan verksamhet som till sin art är underordnad byggnationen, t.ex. städ- och bevakningstjänster (prop. 2014/15:6 s 41). Kammarrättens avgörande om att även den som bedriver geotekniska eller miljötekniska undersökningar på en byggarbetsplats, och som således inte utför arbete som till sin art är underordnad byggnationen, omfattas av skyldigheten att föra personalliggare utgör således en nyhet. Enligt kammarrätten är det avgörande om arbetet kan vara av värde för byggnationen och kan anses höra samman med denna.

Kammarrätten tolkar alltså begreppet stödverksamhet på så sätt att även den som utför arbete på en byggarbetsplats som inte till sin art är underordnad byggnationen är skyldig att föra personalliggare, förutsatt att arbetet kan vara av värde för byggnationen och kan anses höra samman med denna. Denna tolkning medför att det arbete tekniska konsulter utför på byggarbetsplatser i många fall kan komma att omfattas av skyldigheten att föra personalliggare.

Kammarrättens avgörande talar för att reglerna om elektroniska personalliggare i byggbranschen i många fall gäller även för tekniska konsulter, t.ex. besiktningsmän, byggkontrollanter och annan teknisk personal, eftersom deras verksamhet i de flesta fall torde vara av värde för byggnationen och höra samman med denna. Det finns mot bakgrund härav skäl för tekniska konsulter att noga överväga huruvida verksamheten faller inom lagens tillämpningsområde, trots att den inte vid en första anblick förefaller utgöra sådan byggverksamhet som omfattas av lagstiftningen.

[1] Kammarrätten i Göteborg dom 2019-06-11 i mål nr 1502-19

Per Vestman, advokat och delägare på Foyen Advokatfirma

Tove Nilsson, biträdande jurist på Foyen Advokatfirma