Ekobrottsmyndigheten presenterar hotbild kring ekobrott

Den anmälda ekonomiska brottsligheten har ökat med 47 procent mellan 2001–2004 samtidigt som mörkertalet är stort. Brottsutvecklingen och brottslighetens karaktär ställer nya krav på ekobrottsbekämpningen. Den omvärlds- och hotbildsanalys som Ekobrottsmyndigheten nu har tagit fram ger grunden för en underrättelsestyrd och strategisk ledning av Ekobrottsmyndighetens brottsbekämpning. – Analysen ”Ekobrottsligheten och ekobrottslingarna i ett framtidsperspektiv” ligger till grund för strategiska prioriteringar inom Ekobrottsmyndighetens verksamhet under de kommande åren, säger Gudrun Antemar, generaldirektör och chef för Ekobrottsmyndigheten. Analysen identifierar tre områden där utvecklingen kan innebära särskilda hot mot näringslivet och samhällsekonomin och där behovet av brottsförebyggande och operativa insatser kommer att prioriteras framöver. - En starkare koppling mellan ekobrottslighet och annan allvarlig och ofta organiserad brottslighet - En expanderande svart sektor - Internationaliseringen på finansmarknaderna Samhället förlorar över 100 miljarder kronor per år på ekobrott, samtidigt som konkurrensen i vissa branscher riskerar att bli snedvriden. – Ekobrott skapar också en helt ny arena för den organiserade brottsligheten i Sverige, fortsätter Gudrun Antemar. Vi har redan idag särskilda åklagare och poliser för utökade insatser mot en växande multikriminell brottslighet och hotbildanalysen blir nu ett viktigt verktyg för inriktningen av deras arbete. Analysen visar hur kriminella nätverk använder sig av ekobrott för att tvätta pengar från annan brottslig verksamhet. Kriminella nätverk kan också ha ekobrott kan som den huvudsakliga affärsidén. Ekobrotten gäller alltifrån användning av svart arbetskraft till aggressiva övertaganden av företag. Ekobrott begås också av näringsidkare med en legal och en illegal verksamhet som kan sägas ha ekobrott som ”affärsidé”. Brotten begås i större skala och med en avancerad planering. Ytterligare en stor grupp ekobrottslingar är enmans- eller fåmansföretagare som begår brott som rör mindre värden. Den totala brottsligheten i denna grupp rör dock stora värden. Den ekonomiska tillväxten i Sverige under de närmaste åren kommer också i stor utsträckning att ske inom branscher som redan idag är drabbade av ekonomisk brottslighet. Med en stark tillväxt i dessa branscher riskerar seriösa näringsidkare att slås ut. Konkurrensen från oseriösa företagare, som varken betalar sociala avgifter eller arbetsgivaravgifter för sina anställda, blir helt enkelt för hård. – Analysen visar också att internationaliseringen av finansmarknaderna kan innebära ökad risk för ekonomisk brottslighet. För näringslivet är tillgången på riskvilligt kapital en förutsättning för fortsatt utveckling. Även hushållen är beroende av stabiliteten på finansmarknaderna eftersom en stor andel av befolkningen i Sverige äger värdepapper, antingen direkt eller t.ex. genom olika fonder eller genom pensionssparande. Det är därför av stor vikt att förtroendet för de svenska finansmarknaderna inte rubbas, säger Gudrun Antemar För ytterligare information kontakta: Gudrun Antemar, generaldirektör, 08–762 00 01 Peter Stoltz, chefsanalytiker, 08–762 02 44, 070–682 80 12 peter.stoltz@ekobrottsmyndigheten.se Eva-Lisa Lennstrand, informationschef, 08–762 00 17, 070–653 31 59 eva-lisa.lennstrand@ekobrottsmyndigheten.se Bakgrund Ekobrottsmyndigheten Ekobrottsmyndigheten är en myndighet under regeringen som inrättades 1998. Inom Ekobrottsmyndigheten finns närmare 400 specialutbildade åklagare, poliser, ekonomer och ekosekreterare som arbetar tillsammans i projektgrupper för att förebygga och bekämpa den ekonomiska brottsligheten. Ekobrottsmyndigheten verkar huvudsakligen i Stockholm, Göteborg och Malmö. Dessutom finns utredningsavdelningar i Visby, Borås, Halmstad, Skövde, Kristianstad och Karlskrona. Ekobrottsmyndigheten utreder finansmarknadsbrott så som insiderbrott och kursrelaterade brott. Dessutom utreder Ekobrottsmyndigheten bokföringsbrott, skattebrott och konkursbrott. Brottsligheten är ofta komplicerad och rör till exempel svart arbetskraft. På Ekobrottsmyndigheten utreds cirka 4 000 ärenden per år. Antalet inkomna ärenden har ökat med 70 procent under de senaste fem åren. Under samma period har antalet avslutade ärenden per medarbetare ökat med närmare 50 procent. Under de senaste tolv månaderna har 1 333 ärenden lagförts, vilket är en ökning med ca 54 procent sedan år 2000. Under samma period lagfördes 1 671 personer. Motsvarande period år 2000 lagfördes 1 071 personer. Antal fällande domar i Ekobrottsmyndighetens mål, perioden jan–nov 2005 (2004) Tingsrätt: 369 (344) Hovrätt: 62 (81) Ekobrottsmyndigheten samverkar med myndigheter och intresseorganisationer, bland annat Skatteverket, Finansinspektionen, branschorganisationer och näringslivet. Ekobrottsmyndighetens generaldirektör är Gudrun Antemar.