Ekobrott stärker parallella samhällsstrukturer

Genom att ta över välfärdsverksamheter i vissa områden och använda dessa för ekonomisk brottslighet, inbringar kriminella nätverk och våldsbejakande extremister stora summor pengar. Brottsligheten bidrar också till att skapa och vidmakthålla parallella samhällsstrukturer. Detta är temat för Ekobrottsmyndighetens (EBM) seminarium i Almedalen idag.

Att kriminella aktörer, ibland i form av våldsbejakande extremister, driver företag inom välfärden i utsatta områden är ett växande problem. Genom dessa företag tjänar de pengar som finansierar annan brottslig verksamhet, även terrorism, samtidigt som bolagen kan användas för penningtvätt.

– Det som också händer när kriminella aktörer erbjuder till exempel vård av undermålig kvalitet och skola där odemokratiska värderingar sprids, är att det stärker de parallella samhällsstrukturerna, säger Anna Karin Hansen, chef för EBM:s brottsförebyggande kansli.

De kriminella aktörerna, ofta men inte alltid samma som verkar i utsatta områden, driver även bolag som finns utanför det utsatta området. Det kan handla om företag inom till exempel bygg-, städ- eller restaurangbranschen där omfattande arbetslivskriminalitet förekommer. Dit lockas människor med svag förankring i det svenska samhället som utnyttjas och hamnar i ett parallellsamhälle utan rättigheter.

– Att kriminella aktörer använder bolag som brottsverktyg får konsekvensen att hundratals miljarder kronor försvinner från vår gemensamma kassa. Förutom att det leder till osund konkurrens, förlorade skatteintäkter och i första hand drabbar redan utsatta grupper, utmanar det i förlängningen vår demokrati när det bygger och vidmakthåller parallella samhällsstrukturer, säger Tomas Andersson, kommissarie vid EBM.

Ekobrottsmyndigheten ser både i myndighetens underrättelseverksamhet och i den utredande och lagförande verksamheten, att bolag är en allt viktigare del av den grova organiserade brottsligheten. Kriminella nätverk omsätter enorma summor pengar och genom att använda sig av bolag som brottsverktyg finansierar de sin brottsliga verksamhet. Bolagen används också för att omhänderta och tvätta brottsvinsterna.

– Ekonomisk brottslighet har tio miljoner drabbade. För att förebygga och bekämpa den behöver lagstiftningen anpassas till hur brottsligheten ser ut. Det krävs också ökad kunskap och ett proaktivt förhållningssätt med ett större fokus på kontroll hos såväl kommuner, regioner, näringsliv som allmänhet för att inte bidra till utvecklingen, säger Anna Karin Hansen.

Ekobrott stärker parallella samhällsstrukturer

Medverkande:

• Pia Eriksson, brottsförebyggande specialist, EBM
• Tomas Andersson, kommissarie, EBM
• Carina Gunnarsson, docent statsvetenskap, forskare, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI)
• Ahn-Za Hagström, chef vid Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT), Säkerhetspolisen

Tid: torsdag, 27 juni, kl. 2024, kl. 11.30 – 12:20.

Plats: E-huset, Uppsala Universitet huvudentré Cramérgatan 3, ”E31” i Visby.

Seminariet går att se här.