Åtal för grova ekobrott genom kryptovalutor och penningförmedling

En person misstänks för grov näringspenningtvätt genom olaglig penningförmedling till Iran och valutaväxling av kryptovalutor. Verksamheten misstänks ha omsatt minst 90 miljoner kronor och har pågått under flera år. Nu åtalas huvudmannen samt ytterligare fyra personer av åklagare vid Ekobrottsmyndigheten (EBM).

Övriga brottsrubriceringar är grovt bokföringsbrott och grovt bidragsbrott. Brottsligheten har enligt åtalet pågått under perioden 2019 – 2023.

Brottsupplägget består i att huvudmannen har bedrivit så kallad hawala-verksamhet, en sorts oreglerad penningförmedling som används för att skicka pengar till andra länder (främst till länder utan ett fungerande bankväsende), och valutaväxling.

Hawala-verksamheten har gått ut på att göra penningöverföringar i huvudsak mellan Sverige och Iran och även innefattat valutaväxling mellan SEK och iransk valuta. Huvudmannen har även agerat som en kryptoväxlare genom att köpa kryptovalutor av privatpersoner mot betalning i nationella valutor. Hawala-verksamheten och kryptoväxlingen har varit sammankopplad genom att huvudmannen dels använt kryptovaluta för att flytta tillgångar från Sverige till Iran, dels har finansierat kryptoköpen med pengar från hawala-verksamheten.

Enligt åtalet har huvudmannen haft dubbel vinning av verksamheterna, dels gentemot kunderna i hawala-verksamheten genom påslag på valutakursen mellan SEK och iransk valuta, dels genom att ta ut en procentuell avgift på beloppen för kryptoväxlingen.

Utredningen visar att huvudmannen inte har registrerat eller sökt tillstånd för sin verksamhet hos Finansinspektionen eller följt bestämmelserna i den administrativa penningtvättslagen som avser riskbedömningar eller kontroll av transaktioner och kunder.

– Trots att det funnits starka indikationer på att transaktioner i verksamheten kan ha ett penningtvättssyfte har han inte gjort något för att stoppa eller kontrollera dem. Min uppfattning är att han istället tvärtom har arbetat aktivt och medvetet för att dölja transaktioner för banker och myndigheter genom användandet av målvaktskonton, kontantkurirer, kryptohandelsplattformar med stark anonymitet och krypterade chattjänster. Han har heller inte fört någon bokföring i verksamheten. Därav åtalas han för grov näringspenningtvätt och grovt bokföringsbrott, säger Veronica Närfors, förundersökningsledare och kammaråklagare vid EBM i Stockholm.

Ytterligare tre personer åtalas för grov näringspenningtvätt, alternativt medhjälp till grov näringspenningtvätt, för att på olika sätt ha medverkat i brottsupplägget. Bland annat genom att ha upplåtit bankkonton för ett stort antal transaktioner samt för att ha agerat som kontantkurirer.

Huvudmannen misstänks också ha tagit en skenanställning som personlig assistent för att både kunna få en deklarerad inkomst och få en vit lön utbetalad till sig. Huvudmannen och brukaren har kommit överens om att redovisa arbetad tid för huvudmannen till Försäkringskassan, trots att huvudmannen inte har utfört något arbete som personlig assistent. Försäkringskassan har betalat ut assistansersättning till brukaren, som sedan betalat ut lönen till huvudmannens bankkonto. Brukaren har dock fått lönebeloppet återbetalat genom banköverföringar och kontanter från kunder och medhjälpare i hawala-verksamheten.

– Mot denna bakgrund åtalas huvudmannen och brukaren för grovt bidragsbrott, brukaren åtalas även för näringspenningtvätt, säger Veronica Närfors.

I åtalet ingår ett yrkande om näringsförbud mot huvudmannen och brukaren på sammanlagt tio år, ett yrkande om sex miljoner kronor i företagsbot samt förverkande av 2,5 miljoner kronor i brottsvinst mot huvudmannen samt att huvudmannen och en medgärningsman ska utvisas.

Huvudförhandling inleds i början av mars vid Attunda tingsrätt, målnummer B 13832-23.