Fem framsteg för havet 2024 (som du kan ha missat)

Under det senaste året har fiskekvoten för sill i centrala Östersjön dubblerats, temperaturer har ökat och syrenivåer sjunkit ytterligare i havet. Men trots dystra besked gjordes det även genombrott under året. Här är fem framsteg för havet som du kan ha missat under 2024.

Det råder ingen tvekan om att läget är kritiskt för havet. Det fastställdes i årets State of the Ocean Report, som beskriver havsmiljöns tillstånd. Men det gångna året ledde även till att flera nya marina nationalparker inrättades, Grekland blev pionjärer i att förbjuda bottentrålning och flera nya arter upptäcktes i djuphavet.

1. Ny svensk marin nationalpark i sikte
2. Grekland förbjuder bottentrålning i marina reservat
3. Nio ö-nationer har fått rätt i ett viktigt klimatmål
4. Kanske har vi funnit antibiotika i havet
5. Hopp om snabb anpassning till klimatförändringar

I Sverige kom besked om att Nämdö yttre skärgård under nästa år ska bli Östersjökustens första marina nationalpark och därmed Sveriges andra marina nationalpark, efter Kosterhavetpå västkusten. Det är ett steg i att nå målet att skydda 30 procent av havet till 2030.

Områdena som skyddas bidrar till att många arter blir hjälpta. Undersökningar har visat att mer än 70 procent av världens hotade arter tar skydd i nationalparker och reservat i havet. Men trots de positiva effekterna så har andelen marina skyddsområden endast ökat med en halv procent sedan 2022. Den långsamma takten gör att man riskerar att uppnå målet att skydda 30 procent av havet ungefär80 år för sent.

Nu har Grekland som första land i Europa infört totalförbud mot bottentrålning i marina reservat. Landet har dessutom inrättat två nya marina nationalparker under 2024. Det innebär att Grekland nu skyddar en tredjedel av sitt territorialvatten och arter som strimmig delfin, kaskelotvalen och den internationellt rödlistade munksälen får ökade chanser att klara sig.

Men är det inte självklart att bottentrålning är förbjudet i marina reservat? Svaret är nej. Enligt en rapport skriven av The Marine Conservation Society sker bottentrålning i hela 90 procent av Europas marina Natura2000-områden. Även i Sverige tillåts bottentrålning fortfarande i den Kosterhavets nationalpark.

Enligt EU:s klimattjänst Copernicus väntas 2024 bli det varmaste året som uppmätts, vilket drabbar länder med lägre utsläpp i högre grad än de större utsläpparna. Men under 2024 kan vi ha kommit ett steg närmare mot klimaträttvisa.

Nio små ö-nationer i Karibien och Stillahavsområdet vann nämligen ett historiskt klimatmål vid Internationella havsrättstribunalen (ITLOS). Det är en oberoende domstol, skapad för att lösa tvister om tolkningen och tillämpningen av FN:s Havsrättskonvention.

Ö-nationerna, som redan idag hotas av ökande havstemperaturer och stigande havsnivåer, bad domstolen att förtydliga vad som anses vara en marin förorening. Det ledde till att tribunalen i ett rådgivande yttrande skrev att växthusgaser är havsföroreningar eftersom de absorberas av havet.

Uttalandet tros kunna få stort symboliskt värde eftersom det var första gången ITLOS uttalat sig om klimatförändringar. Men det kan även komma att forma framtida juridiska beslut och åtgärder för att skydda hav.

Djuphavet är världens största habitat och täcker mer än halva jordens yta. Trots det vet vi fortfarande väldigt lite om livet tusentals meter under havsytan. Men under en expedition till den så kallade Clarion-Clipperton-zonen hittade forskare nya arter på flera tusen meters djup.

De stötte bland annat på en så kallad rosa havsgris, en genomskinlig sjögurka och en bägarformad glassvamp som tillhör en djurgrupp som kan bli upp till 15 000 år gammal.

Djuren som hittades kan bidra med ny kunskap om hur livet djupt nere på havets botten fungerar. Men att veta vilka organismer som finns i djuphavet är också viktigt när man fattar beslut omdjuphavsbrytning av sällsynta metaller och mineraler och vilken påverkan den skulle kunna få på marina miljöer.

Vid expeditionen i våras hittades dessutom sjögurkor helt rena från påväxt, vilket skulle kunna tyda på att de har ämnen med antibiotiska egenskaper. Organismer i djuphavet skulle därmed även kunna bidra till forskning om läkemedel.

Förändringar i miljön, på grund av exempelvis klimatförändringar och nedskräpning, har gjort det svårt för många arter att anpassa sig. Men på kobbe i Kosterhavet har evolutionen gått i raketfart. En ny studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Science Advances, visar att en strandsnäcka på bara 30 år kunde ändra både utseende och beteende för att klara sig i en ny miljö.

Det upptäckte Kerstin Johannesson, professor i marin ekologi vid Göteborgs universitet, när hon ersatte snäckor längre ut i Skärgården med en annan variant av strandsnäckor som vanligtvis lever närmare kusten.

Efter cirka 30 generationer hade anpassningen till den nya miljön gått så långt att snäckorna började likna sina föregångare på kobben i minsta detalj. De gick från att ha stora kraftiga skal, för att kunna undvika att bli uppätna av krabbor, till att krympa till små snäckor med tunt skal men med djärvare beteende. Allt för att klara de kraftiga havsvågorna i den nya miljön.

Att anpassningen gick så fort som på 30 ger hopp om att det finns arter som kanske kommer kunna anpassa sig till nya miljöförhållanden på grund av klimatförändringar, och därmed undvika utrotning.

Five Breakthroughs for the Ocean in 2024 (You Might Have Missed)

Over the past year, the fishing quota for herring in the central Baltic Sea has doubled, temperatures have risen, and oxygen levels in the sea have dropped further. Yet, despite these grim reports, several breakthroughs were achieved during the year. Here are five advances for the ocean in 2024 that you might have missed.

There’s no doubt that the state of the ocean is critical. This was confirmed in this year’s State of the Ocean Report, which detailed the challenges facing marine environments. However, the past year also saw the establishment of new marine national parks, Greece taking the lead in banning bottom trawling, and the discovery of several new species in the deep sea.

1. A New Swedish Marine National Park in Sight

In Sweden, it was announced that the Nämdö Outer Archipelago will become the first marine national park on the Baltic Sea coast next year, making it Sweden's second marine national park after Kosterhavet on the west coast. This marks progress toward the goal of protecting 30 percent of the ocean by 2030.

Protected areas like this help many species thrive. Studies show that more than 70 percent of the world’s threatened species find refuge in marine national parks and reserves. Despite these benefits, the proportion of marine protected areas has only increased by 0.5 percent since 2022. At this slow pace, achieving the 30 percent protection goal could take roughly 80 years longer than planned.

2. Greece Bans Bottom Trawling in Marine Reserves

Greece has become the first European country to implement a total ban on bottom trawling in marine reserves. Additionally, the country established two new marine national parks in 2024. This means Greece now protects one-third of its territorial waters, giving species like the striped dolphin, sperm whale, and the critically endangered Mediterranean monk seal a better chance of survival.

But isn’t bottom trawling already banned in marine reserves? Surprisingly, no. A report by the Marine Conservation Societyrevealed that bottom trawling occurs in 90 percent of Europe’s Natura 2000 marine areas. Even in Sweden, bottom trawling is still allowed in the Kosterhavet national park.

3. Nine Island Nations Win a Landmark Climate Case

According to the EU's climate service Copernicus, 2024 is expected to be the warmest year on record, disproportionately impacting countries with low emissions. However, this year also marked a step toward climate justice.

Nine small island nations in the Caribbean and Pacific won a historic climate case at the International Tribunal for the Law of the Sea (ITLOS). This independent court, established to resolve disputes over the interpretation and application of the UN Convention on the Law of the Sea, issued a landmark advisory opinion.

The island nations, already threatened by rising sea temperatures and levels, asked the tribunal to clarify what constitutes marine pollution. The tribunal responded by recognizing greenhouse gases as marine pollutants because they are absorbed by the ocean.

This statement holds symbolic significance as it is the first time ITLOS addressed climate change. It may also shape future legal decisions and actions to protect the ocean.

4. Could the Ocean Hold the Key to New Antibiotics?

The deep sea is the world's largest habitat, covering more than half of Earth's surface. Yet, we know very little about life thousands of meters below the ocean's surface. During an expedition to the Clarion-Clipperton Zone, researchers discovered new species at extreme depths.

These included a "pink sea pig," a translucent sea cucumber, and a goblet-shaped glass sponge from a group of animals that can live up to 15,000 years.

These newly discovered creatures could provide insights into how life functions at great depths. Understanding deep-sea organisms is also crucial for decisions about deep-sea mining for rare metals and minerals and its potential impacts on marine ecosystems.

Moreover, researchers found sea cucumbers completely free of biofouling, suggesting they might produce substances with antibiotic properties. This discovery hints that deep-sea organisms could contribute to medical research.

5. Hope for Rapid Adaptation to Climate Change

Environmental changes caused by climate change and pollution have made survival difficult for many species. However, evolution has shown remarkable speed on a small islet in Kosterhavet. A new study published in the scientific journal Science Advances revealed that a species of periwinkle adapted its appearance and behavior within just 30 years to survive in a new environment.

Marine ecology professor Kerstin Johannesson from the University of Gothenburg replaced snails from the outer archipelago with another variant usually found closer to the coast.

After approximately 30 generations, the snails adapted so thoroughly to the new environment that they resembled their predecessors in every detail. They evolved from having large, sturdy shells—designed to evade crabs—to becoming smaller snails with thinner shells and bolder behavior to withstand powerful waves in their new habitat.

This rapid adaptation offers hope that some species may be able to adjust to new environmental conditions caused by climate change, potentially avoiding extinction.

Text: Lina Mattsson