Gå direkt till innehåll

Ämnen: Utbildning

Vikarsäl i Bottenhavet. Foto: Simon Stanford/Deep Sea Reporter

Krisläge för Bottenhavet

Den fina väv av växter och djur som håller havet i balans är satt under hård press. Det visar analyser av 42 års data (1979 – 2021) som SLU har gjort. Och trenden är dessutom nedåtgående, det blir konstant sämre hela tiden.

Laxodling till havs utanför Senja i Nordnorge. Foto: Lars Öivind Knutsen/DSR

Odlad fisk på land – mår den bättre än i havet?

Fisk, och framför allt lax, har i flera årtionden främst fötts upp i havet i stora nätkassar. Men nu görs miljardsatsningar för att starta laxodlingar på land runtom i Sverige. Fisken föds då upp i bassänger eller tankar, där vattnet cirkulerar runt i ett slutet system, så kallade recirkulära akvakultursystem (RAS). Men mår fisken bättre på land än i havet?

Kut i Skarvs skärgård. Foto: Johan Candert

Regeringen vill utöka jakten på säl och skarv - för att rädda fisken

För ett par veckor sedan slog Havs- och Vattenmyndigheten (HaV) fast i en utredning att två av våra tre sälarter minskar i svenskt vatten. Gråsälen ökar totalt, men den har flyttat över på den finska sidan, knubbsälarna hotas av en total populationskrasch medan vikarna än så länge har ett stabilt bestånd. Ändå vill regeringen nu utöka jakten på sälen, för att rädda fisken.

Foto: Tobias Dahlin/DSR

Späckhuggarnas nya migrationsmönster kan utgöra en risk

Med ett varmare klimat, smälter havsisen och allt fler arter rör sig till nordligare breddgrader. För späckhuggare innebär klimatförändringen att de lever längre norröver i Arktiska havet. Områden som tidigare varit otillgängliga för späckhuggare har öppnats upp när de inte längre täcks av is.

Foto: Tobias Dahlin/Deep Sea Reporter

Sjöstjärnorna invaderar musselbankarna på västkusten

Under hösten rapporterade vi om blåmusslans återkomst utmed den svenska västkusten. De har brett ut sig i en omfattning, som det var länge sedan vi såg något liknande. Men detta har också skapat förutsättningar för en annan art som i huvudsak livnär sig på blåmusslor – den vanliga sjöstjärnan. Nu har de invaderat musselbankarna på ett närmast explosionsartat sätt.

Raja Ampat Indonesien, Foto Tobias Dahlin

Fem framsteg för havet 2024 (som du kan ha missat)

Under det senaste året har fiskekvoten för sill i centrala Östersjön dubblerats, temperaturer har ökat och syrenivåer sjunkit ytterligare i havet. Men trots dystra besked gjordes det även genombrott under året. Här är fem framsteg för havet som du kan ha missat under 2024.

Kao Lak Thailand juldagen 2004. Foto: Tobias Dahlin

Minnen från tsunamin

Juldagen 2004 befann sig vår reporter och undervattensfilmare Tobias Dahlin tillsammans med sin familj, på Khao Lak i Thailand. Det här är hans personliga berättelse om vad som hände då.

Krönika: Jag skulle ha slagit dem i huvudet. Med en präst.

När jag var mycket ung fick jag lära mig att omedelbart döda fisken jag hade fångat; in med tummen i munnen på abborren och bryt nacken av den, ”så slipper den att plågas i onödan”. Gäddan skulle jag skära halsen av så snart jag hade fått in den i ekan. Nu lär mig forskaren Albin Gräns att jag har gjort fel i hela mitt liv. Att fiskarna har stressats och plågats av mina avlivningsmetoder.

Dumpade hajar i Lysekils hamn. Foto: Tobias Dahlin

Akut läge för hajar, rockor och havsmöss - enligt ny rapport

IUCN (International Union for Conservation of Nature) slår i en ny rapport fast att om vi vill rädda hajar, rockor och havsmöss i vårt hav, måste vi få bukt med överfisket och bifångsterna. IUCN:s hajspecialistgrupp publicerade sin första statusrapport för 20 år sedan. Kunskapsläget har blivit mycket bättre men hotet mot hajar och rockor finns kvar.

Raja Ampat, Indonesien, Foto: Tobias Dahlin/Deep Sea Reporter

Från Cali till Jerevan – vem värnar havens invånare?

COP 16, FN:s toppmöte om biologisk mångfald, har nyligen avslutats. På ett mänskligt plan sker framsteg: världens urfolk får en starkare röst i kampen för att skydda planeten jordens hotade arter. Många av dessa folk bor nära havet, somliga på öar som hotar att helt försvinna om klimatkrisens spår. Deras röster blir viktiga för att skydda havens invånare.

Knölval. Foto: Göran Ehlmé

Valar hotas av kollissioner med fartyg

Den globala sjöfarten gör att marina organismer får allt mindre yta att röra sig fritt på. Nu visar en ny studie att fartyg rör sig i över 90 procent av de områden där valar vistas. Men de dödliga kollisionerna går att minska.
I dag transporteras runt 90 procent av alla handelsvaror via havet. Sjöfarten har fyrdubblats sedan början på 90-talet och beräknas att tredubblas till år 2050.
Enlig

Tärnskär, i den föreslagna marina nationalparken i Östersjön. Foto Malcolm Dixelius

Wow, en marin nationalpark!

Vi var många som blev både förtjusta och överraskade i april 2020, när staten och Värmdö kommun kommit överens om att Nämdö yttre skärgård skulle bli den svenska Östersjökustens första marina nationalpark. Nummer två i landet, efter Kosterhavet i Bohuslän, som invigdes 2007. Men starten blev en besvikelse.

Svenskt företag vill utvinna metaller från havsbotten. Foto: Tobias Dahlin

Svenskt företag vill utvinna metaller från havsbotten

Flera länder, däribland Sverige, har kritiserat Norges planer på djuphavsbrytning. Men nu har ett svenskt företag fått tillstånd att undersöka möjligheterna att få ta upp mineralnoduler från havsbotten utanför Skellefteå i Bottenviken.

Foto: Tobias Dahlin

Vinterbadskräcken är tillbaka

en är vacker att se på men kan bränna rejält om man råkar röra vid den. Förra årets plåga för vinterbadare på västkusten, Trassligt havssnöre, verkar vara tillbaka och nu lite tidigare än i fjol.

Foto: Tobias Dahlin

Målet att skydda 30 procent av havet riskerar att missas

På det pågående FN-mötet i Cali, Colombia, diskuteras strategier för att vända förlusten av biologisk mångfald. Samtidigt varnar en ny rapport från Greenpeace International att målet att skydda 30 procent av världens hav till 2030 riskerar att missas.

Skräpet som hotar paradiset

Skräpet som hotar paradiset

Öparadiset Raja Ampat utgör en av de sista utposterna i den indonesiska övärlden. En avlägsen arkipelag av frodiga öar med vita stränder omgivna av turkost vatten – en unik plats som utmärker sig för sin biologiska mångfald. Men inte ens här får naturen vara ifred för människans avtryck. Den ökade mängden skräp i vattnet blir ett allt större problem med flera bottnar.

Visa mer

Vi berättar historier om – och går på djupet med, frågor som rör det som händer i havet

Vår bas är i Sverige men med global närvaro producerar vi reportage och artiklar som knyter samman vetenskap, beslutsfattare och allmänhet med havet.

Så arbetar vi:

Opartiskhet är grunden för all seriös journalistik. Men enligt de regler som gäller för public service i västvärlden ska vi ta ställning för demokrati, mot diktatur. Det innebär att vi ska vara partiska i försvaret av mänskliga rättigheter. Friska ekosystem och biologisk mångfald är en förutsättning för att uppfylla flera mänskliga rättigheter, som rätten till liv, hälsa och rent vatten.

Ett friskt hav är en mänsklig rättighet. Därför försvarar vi livet under ytan i alla våra berättelser.

Deep Sea Reporter drivs utan vinstintresse och finansieras i sin helhet av den svenska stiftelsen Voice of the Ocean vars uppdrag är att inspirera och öka kunskapen om havet.

Deep Sea Reporter

Rydbo Mossväg 16
18494 Åkersberga
Sverige