Gå direkt till innehåll

Ämnen: Utbildning

Raja Ampat, Indonesien, Foto: Tobias Dahlin/Deep Sea Reporter

Från Cali till Jerevan – vem värnar havens invånare?

COP 16, FN:s toppmöte om biologisk mångfald, har nyligen avslutats. På ett mänskligt plan sker framsteg: världens urfolk får en starkare röst i kampen för att skydda planeten jordens hotade arter. Många av dessa folk bor nära havet, somliga på öar som hotar att helt försvinna om klimatkrisens spår. Deras röster blir viktiga för att skydda havens invånare.

Knölval. Foto: Göran Ehlmé

Valar hotas av kollissioner med fartyg

Den globala sjöfarten gör att marina organismer får allt mindre yta att röra sig fritt på. Nu visar en ny studie att fartyg rör sig i över 90 procent av de områden där valar vistas. Men de dödliga kollisionerna går att minska.
I dag transporteras runt 90 procent av alla handelsvaror via havet. Sjöfarten har fyrdubblats sedan början på 90-talet och beräknas att tredubblas till år 2050.
Enlig

Tärnskär, i den föreslagna marina nationalparken i Östersjön. Foto Malcolm Dixelius

Wow, en marin nationalpark!

Vi var många som blev både förtjusta och överraskade i april 2020, när staten och Värmdö kommun kommit överens om att Nämdö yttre skärgård skulle bli den svenska Östersjökustens första marina nationalpark. Nummer två i landet, efter Kosterhavet i Bohuslän, som invigdes 2007. Men starten blev en besvikelse.

Svenskt företag vill utvinna metaller från havsbotten. Foto: Tobias Dahlin

Svenskt företag vill utvinna metaller från havsbotten

Flera länder, däribland Sverige, har kritiserat Norges planer på djuphavsbrytning. Men nu har ett svenskt företag fått tillstånd att undersöka möjligheterna att få ta upp mineralnoduler från havsbotten utanför Skellefteå i Bottenviken.

Foto: Tobias Dahlin

Vinterbadskräcken är tillbaka

en är vacker att se på men kan bränna rejält om man råkar röra vid den. Förra årets plåga för vinterbadare på västkusten, Trassligt havssnöre, verkar vara tillbaka och nu lite tidigare än i fjol.

Foto: Tobias Dahlin

Målet att skydda 30 procent av havet riskerar att missas

På det pågående FN-mötet i Cali, Colombia, diskuteras strategier för att vända förlusten av biologisk mångfald. Samtidigt varnar en ny rapport från Greenpeace International att målet att skydda 30 procent av världens hav till 2030 riskerar att missas.

Skräpet som hotar paradiset

Skräpet som hotar paradiset

Öparadiset Raja Ampat utgör en av de sista utposterna i den indonesiska övärlden. En avlägsen arkipelag av frodiga öar med vita stränder omgivna av turkost vatten – en unik plats som utmärker sig för sin biologiska mångfald. Men inte ens här får naturen vara ifred för människans avtryck. Den ökade mängden skräp i vattnet blir ett allt större problem med flera bottnar.

Floden Pasig som rinner genom Manila, Filippinerna. Foto: Per Liljas

En enda flod står för 6% av all plast i havet

Nya rapporter visar att upp till 6% av världens plastavfall i haven kommer från en enda flod - floden Pasig som sakta rinner genom Manila. Floden, som en gång myllrade av fisk, är nu överfylld med plastavfall.

Blåmusslor i havet i Bohuslän, Sverige. Foto: Tobias Dahlin

Explosionsartad tillväxt av blåmusslor

Under flera år har det rapporterats om blåmusslornas död. Mycket forskning har lagts ner på att försöka förstå varför de har försvunnit. Men i år har det hänt något.
I havet längs med Tjörns och Orusts kuster, upp i Byfjorden utanför Uddevalla och i norra Bohuslän täcks nu bottnarna av enorma mängder små blåmusslor, och ingen verkar riktigt veta vad återkomsten av blåmusslor beror på.
Mats

Hummer fångad i tina. Foto Tobias Dahlin

Hummerpremiär - en dyr historia

I måndags var det hummerpremiär. Tusentals hummertinor som läggs ut för att fiska upp västkustens ”svarta guld”. Men allt är inte guld som glimmar - som bekant.

Bläckfisk jagar tillsammans med fiskar. Foto: Eduardo Sampaio Max Planck Institutet Konstanz Tyskland

Bläckfiskar och fiskar jagar ihop

Fiskar fungerar som ett slags guider, hittar bytena och ”pekar” ut platsen för bläckfisken som kan använda sina flexibla armar för att fånga bytet som gömt sig.

Vi berättar historier om – och går på djupet med, frågor som rör det som händer i havet

Vår bas är i Sverige men med global närvaro producerar vi reportage och artiklar som knyter samman vetenskap, beslutsfattare och allmänhet med havet.

Så arbetar vi:

Opartiskhet är grunden för all seriös journalistik. Men enligt de regler som gäller för public service i västvärlden ska vi ta ställning för demokrati, mot diktatur. Det innebär att vi ska vara partiska i försvaret av mänskliga rättigheter. Friska ekosystem och biologisk mångfald är en förutsättning för att uppfylla flera mänskliga rättigheter, som rätten till liv, hälsa och rent vatten.

Ett friskt hav är en mänsklig rättighet. Därför försvarar vi livet under ytan i alla våra berättelser.

Deep Sea Reporter drivs utan vinstintresse och finansieras i sin helhet av den svenska stiftelsen Voice of the Ocean vars uppdrag är att inspirera och öka kunskapen om havet.

Deep Sea Reporter

Rydbo Mossväg 16
18494 Åkersberga
Sverige