Krisläge för Bottenhavet
Den fina väv av växter och djur som håller havet i balans är satt under hård press. Det visar analyser av 42 års data (1979 – 2021) som SLU har gjort. Och trenden är dessutom nedåtgående, det blir konstant sämre hela tiden.
Den fina väv av växter och djur som håller havet i balans är satt under hård press. Det visar analyser av 42 års data (1979 – 2021) som SLU har gjort. Och trenden är dessutom nedåtgående, det blir konstant sämre hela tiden.
I ett gemensamt forskningsprojekt ska Sveriges lantbruksuniversitet, Naturhistoriska riksmuseet och Göteborgs universitet mäta kroppskonditionen på gråsälens kutar i Östersjön. Projektet pågår under tre års tid.
Fisk, och framför allt lax, har i flera årtionden främst fötts upp i havet i stora nätkassar. Men nu görs miljardsatsningar för att starta laxodlingar på land runtom i Sverige. Fisken föds då upp i bassänger eller tankar, där vattnet cirkulerar runt i ett slutet system, så kallade recirkulära akvakultursystem (RAS). Men mår fisken bättre på land än i havet?
Det ser inte bra ut för varken abborre, gädda, gös eller sik i stora delar av Östersjön, de är för få, för små och för unga. Det visar årets Fiskbarometer, som forskare vid SLU tar fram varje år.
För ett par veckor sedan slog Havs- och Vattenmyndigheten (HaV) fast i en utredning att två av våra tre sälarter minskar i svenskt vatten. Gråsälen ökar totalt, men den har flyttat över på den finska sidan, knubbsälarna hotas av en total populationskrasch medan vikarna än så länge har ett stabilt bestånd. Ändå vill regeringen nu utöka jakten på sälen, för att rädda fisken.
Med ett varmare klimat, smälter havsisen och allt fler arter rör sig till nordligare breddgrader. För späckhuggare innebär klimatförändringen att de lever längre norröver i Arktiska havet. Områden som tidigare varit otillgängliga för späckhuggare har öppnats upp när de inte längre täcks av is.
Regleringsbrevet för Havs- och Vattenmyndigheten (HaV) ska jobba mot övergödning och överfiske. Havs- och vattenmyndigheten fick i slutet av december ett nytt regleringsbrev från regeringen, som ska styra myndighetens arbete under 2025. Vi har listat några av målen och uppdragen.
Under hösten rapporterade vi om blåmusslans återkomst utmed den svenska västkusten. De har brett ut sig i en omfattning, som det var länge sedan vi såg något liknande. Men detta har också skapat förutsättningar för en annan art som i huvudsak livnär sig på blåmusslor – den vanliga sjöstjärnan. Nu har de invaderat musselbankarna på ett närmast explosionsartat sätt.
Under det senaste året har fiskekvoten för sill i centrala Östersjön dubblerats, temperaturer har ökat och syrenivåer sjunkit ytterligare i havet. Men trots dystra besked gjordes det även genombrott under året. Här är fem framsteg för havet som du kan ha missat under 2024.
Juldagen 2004 befann sig vår reporter och undervattensfilmare Tobias Dahlin tillsammans med sin familj, på Khao Lak i Thailand. Det här är hans personliga berättelse om vad som hände då.
När jag var mycket ung fick jag lära mig att omedelbart döda fisken jag hade fångat; in med tummen i munnen på abborren och bryt nacken av den, ”så slipper den att plågas i onödan”. Gäddan skulle jag skära halsen av så snart jag hade fått in den i ekan. Nu lär mig forskaren Albin Gräns att jag har gjort fel i hela mitt liv. Att fiskarna har stressats och plågats av mina avlivningsmetoder.
IUCN (International Union for Conservation of Nature) slår i en ny rapport fast att om vi vill rädda hajar, rockor och havsmöss i vårt hav, måste vi få bukt med överfisket och bifångsterna. IUCN:s hajspecialistgrupp publicerade sin första statusrapport för 20 år sedan. Kunskapsläget har blivit mycket bättre men hotet mot hajar och rockor finns kvar.
COP 16, FN:s toppmöte om biologisk mångfald, har nyligen avslutats. På ett mänskligt plan sker framsteg: världens urfolk får en starkare röst i kampen för att skydda planeten jordens hotade arter. Många av dessa folk bor nära havet, somliga på öar som hotar att helt försvinna om klimatkrisens spår. Deras röster blir viktiga för att skydda havens invånare.
Den globala sjöfarten gör att marina organismer får allt mindre yta att röra sig fritt på. Nu visar en ny studie att fartyg rör sig i över 90 procent av de områden där valar vistas. Men de dödliga kollisionerna går att minska.
I dag transporteras runt 90 procent av alla handelsvaror via havet. Sjöfarten har fyrdubblats sedan början på 90-talet och beräknas att tredubblas till år 2050.
Enlig
Vi var många som blev både förtjusta och överraskade i april 2020, när staten och Värmdö kommun kommit överens om att Nämdö yttre skärgård skulle bli den svenska Östersjökustens första marina nationalpark. Nummer två i landet, efter Kosterhavet i Bohuslän, som invigdes 2007. Men starten blev en besvikelse.
Flera länder, däribland Sverige, har kritiserat Norges planer på djuphavsbrytning. Men nu har ett svenskt företag fått tillstånd att undersöka möjligheterna att få ta upp mineralnoduler från havsbotten utanför Skellefteå i Bottenviken.
en är vacker att se på men kan bränna rejält om man råkar röra vid den. Förra årets plåga för vinterbadare på västkusten, Trassligt havssnöre, verkar vara tillbaka och nu lite tidigare än i fjol.
Fiskodling framställs ofta som en hållbar lösning för att mätta en växande befolkning och skydda vilda fiskbestånd – men det är inte sant.
På det pågående FN-mötet i Cali, Colombia, diskuteras strategier för att vända förlusten av biologisk mångfald. Samtidigt varnar en ny rapport från Greenpeace International att målet att skydda 30 procent av världens hav till 2030 riskerar att missas.
Öparadiset Raja Ampat utgör en av de sista utposterna i den indonesiska övärlden. En avlägsen arkipelag av frodiga öar med vita stränder omgivna av turkost vatten – en unik plats som utmärker sig för sin biologiska mångfald. Men inte ens här får naturen vara ifred för människans avtryck. Den ökade mängden skräp i vattnet blir ett allt större problem med flera bottnar.
Vår bas är i Sverige men med global närvaro producerar vi reportage och artiklar som knyter samman vetenskap, beslutsfattare och allmänhet med havet.
Så arbetar vi:
Opartiskhet är grunden för all seriös journalistik. Men enligt de regler som gäller för public service i västvärlden ska vi ta ställning för demokrati, mot diktatur. Det innebär att vi ska vara partiska i försvaret av mänskliga rättigheter. Friska ekosystem och biologisk mångfald är en förutsättning för att uppfylla flera mänskliga rättigheter, som rätten till liv, hälsa och rent vatten.
Ett friskt hav är en mänsklig rättighet. Därför försvarar vi livet under ytan i alla våra berättelser.
Deep Sea Reporter drivs utan vinstintresse och finansieras i sin helhet av den svenska stiftelsen Voice of the Ocean vars uppdrag är att inspirera och öka kunskapen om havet.
Rydbo Mossväg 16
18494 Åkersberga
Sverige