​Aborterna ökar bland kvinnor 25-29 år

Ny unik studie visar att många svenska kvinnor använder ineffektiva preventivmedel. Det kan vara en förklaring till varför vi i Sverige fortfarande har Västeuropas högsta andel aborter. Bland kvinnor 25-29 år ökar aborttalen dessutom.

- Hur kan det komma sig, att vi i Sverige har västvärldens högsta aborttal trots att vi i princip har gratis preventivmedel?

Den frågan ställde sig gynekologen Helena Kopp Kallner men insåg att det inte finns någon forskning alls i den här viktiga frågan. Därför startade hon, tillsammans med andra forskare, en studie där 1 000 kvinnor i Sverige tillfrågades om sin preventivmedelsanvändning och vilken kunskap och attityder som finns kring olika preventivmedel.

- Resultatet är skrämmande, säger Helena Kopp Kallner. Men det förklarar varför vi har så höga aborttal i Sverige. Till och med mycket högre tal än t ex våra nordiska grannländer.

En av tio skyddar sig inte alls, trots att de inte vill bli gravida

Studien visade bl a att nästan en av tio avstår från att använda någon preventivmetod alls, trots att de inte vil bli gravida. Och i de åldrar där fertiliteten är hög, används tyvärr mer p-piller och ineffektiva metoder som kondom, pessar och avbrutna samlag, än långtidsverkande effektiva preventivmedel, som spiraler och p-stav.

- Säkra perioder, som t ex de nya p-apparna handlar om, är verkligen inte ett effektivt preventivmedel, säger Helena. Att intala kvinnor det, är ett stort svek, tycker jag. Det är vi här på abortmottagningen som får ta hand om de här ofta mycket ledsna kvinnorna, när de kommer.

Ca 72% av alla kvinnor i fertil ålder använder någon typ av preventivmedel, enligt studien. Men, av någon anledning använder vi mer ineffektiva metoder som kondom, säkra perioder och avbrutet samlag, jämfört med andra länder.

Andelen aborter ökar för kvinnor mellan 25-29 år

De svenska aborttalen har i princip legat på samma höga nivåer under många år, men det finns en kategori som ökat i de senaste mätningarna. Det är kvinnor mellan 25-29 år.

- Vi tror att det beror på rädslan för att tillföra kroppen hormoner, säger Helena. De här kvinnorna tror att det är farligt att tillföra hormoner, att det inte är naturligt. De är inte rätt informerade, tyvärr. Vi lever inte i en tid där kvinnan föder 12 barn och ammar däremellan. Det är naturligt för kroppen, men så vill vi inte ha det. Därför använder vi preventivmedel.

Svenska kvinnor blöder för mycket

- Det är inte heller naturligt att menstruera så mycket som vi gör, fortsätter Helena.

Studier visar att var fjärde svensk kvinna som skriver in sig på mödravården, ligger på gränsen till järnbrist. Den största anledningen till det är rikliga menstruationer, som 9-13 % av alla kvinnor i Sverige är drabbade av.

En mycket liten mängd hormoner lokalt i livmodern

I en hormonspiral avges 1/20 av den mängd hormoner som avges i minipiller, och det är endast gestagen (gulkroppshormon) som avges, inte östrogen. Hormonspiral är, tillsammans med p-stav de mest effektiva preventivmedlen.

- Många av de ”hormonskeptiska” kvinnorna har ett stort engagemang för miljön, äter sunt och tar hand om sin hälsa, säger Helena. De är medvetna och kontrollerande, men i det här fallet har inte adekvat information nått fram. Studier visar dessutom att ur ett miljöperspektiv är det bättre att använda hormonpreparat som gör att du blöder mindre och därmed använder mindre mängd bindor och tamponger.

Många fördelar med hormonspiral och p-stav

- Hormonspiraler och p-stav världens bästa preventivmedel, enligt min mening, avslutar Helena. Det är minimal risk att bli gravid, du blöder mindre, har mindre menssmärtor och risken för livmodercancer minskar markant. Kopparspiral är också ett mycket bra preventivmedel. Spiral och p-stav är också de preventivmetoder som har högst andel nöjda användare av alla olika preventivmetoder- både hormonella och icke-hormonella.

Så här hög är risken att bli med barn

• P-stav Ingen påvisbar risk alls – 0 av 1 000
• Hormonspiral 0,2 av 1 000
• Kopparspiral 0,8 av 1 000
• P-piller 90 av 1 000 första året. Gäller framför allt för de som glömmer att ta sitt piller, eller varit magsjuka. Nästan varannan av kvinnorna som använder p-piller har någon gång glömt att ta sitt piller. Andelen som blir med barn år två och framåt är färre än 90 av 1 000.
• Kondom 30 av 1 000 – när kondomen är på under hela samlaget. Hos ungdomar har man sett att så många som 180 av 1 000 blir gravida någon gång under det första året.
• Pessar 60-120 av 1 000
• Säkra perioder 240 av 1 000 (nästan var fjärde kvinna)
• Avbrutet samlag 220 av 1 000

Biverkningar

• Hormonsprial/Kopparspiral Ökad risk för infektion inom 20 dagar efter insättandet. Symtom är ”ont i magen”, flytningar och blödningar samt feber vid allvarligare infektioner. 
• Kopparspiral Ökad menstruationsblödning.
• Kombinerade p-piller Liten ökad risk för blodpropp.
• Alla typer av p-piller, p-plåster och p-ring Ökad risk för pigmentförändringar, humörförändringar och bröstspänningar.

Positiva hälsoeffekter

• Alla preventivmedel med hormoner Mindre blödningar. Mindre menssmärtor. Väsentligt minskad risk (70%) för livmodercancer.
• Kombinerade p-piller Minskad risk för livmodercancer, äggstockscancer och magtarmcancer. Minskad förekomst av acne. Vissa p-piller kan användas vid behandling av PMS.

Myter kring olika preventivmedel

”Det är svårare att bli gravid om du har använt hormonella preventivmedel”
Inte sant. Det enda preventivmedel som kan göra det svårare att bli gravid efteråt är p-sprutan som gör att det kan ta några månader innan man blir gravid. P-sprutan används av få kvinnor.

”Du kan få blodpropp av hormonella preventivmedel”
Detta gäller endast kombinerade p-piller. Dvs de som innehåller både östrogen och gestagen. Risken är mycket liten, 6-12 av 10 000.

”Cancerrisken ökar”
Tvärtom. Forskningen visar att den totala cancerrisken minskar vid användning av hormonella preventivmedel.

”Kondom är bäst för det skyddar även mot könssjukdomar”
Stora informationskampanjer med syftet att minska könssjukdomar, har lett till att kondom har fått ett bättre rykte än det förtjänar när det gäller risken att bli gravid. Om kondomen sitter där den ska under hela samlaget, inte är trasig och mannen tar ut penisen innan den slaknar, fungerar kondom bra. Problemet är bara att många ”glömmer” att sätta på den i stundens hetta, och den ”läcker” när man ligger kvar och ”gosar” efter samlaget under tiden som penisen slaknar inne i kvinnans slida. Kondom skall användas för att skydda mot sexuellt överförbara sjukdomar samtidigt som man har en effektiv metod som skyddar mot graviditet.

”Naturliga metoder, utan hormoner, är bäst för kroppen”
Inte sant. Hormonella preventivmedel har flera omedelbara fördelar som minskad mensvärk, minskad mensblödning och möjligheten att kontrollera när och om man vill blöda. Långsiktigt skyddar de mot cancer. Resultat av en mindre effektiv preventivmetod är ofta en abort som många kvinnor vill undvika. En abort har dock inga långsiktiga hälsonackdelar. Graviditet och förlossning innebär den högsta hälsorisken för en kvinna under hennes liv. En dröm är att alla graviditeter skall vara önskade och efterlängtade och därmed värda denna risk.

”Man går upp i vikt av hormonella preventivmedel”
Vetenskapliga studier visar att dagens hormonella preventivmedel inte påverkar vikten.

”Risken att få utomkvedshavandeskap ökar när man använder spiral”
Inte sant av den enkla anledningen att risken att över huvud taget bli gravid är marginell. Risken att få ett utomkvedshavandeskap är högst för den som inte använder preventivmedel alls eller använder ett mindre effektivt preventivmedel.

Om studienStudien
”Use of contraception and attitudes towards contraceptive use in Swedish woman – a nationwide survey” publicerades i den vetenskapliga onlinetidskriften PLOS ONE. I studien har 1 001 kvinnor i åldrarna 16-49 år tillfrågats om sina attityder och vanor kring preventivmedelsanvändning med anledning av Sveriges höga aborttal. Målet med studien är att beskriva både preventivmedelsanvändning och attityder till preventivmedelsanvändning och oplanerad graviditet i Sverige.

TNS Sifo genomförde telefonintervjuer med 1 000 kvinnor fördelade på alla relevanta parametrar för att resultatet skulle bli representativt för en genomsnittskvinna i Sverige.

Studien är finansierad av MSD, som inte hade något inflytande över själva studien.

Kontaktperson Helena Kopp Kallner Överläkare, med dr, huvudansvarig för studien samt medicinskt ledningsansvarig vid Kvinnoklinikens forskning, Danderyds sjukhus.
Telefon: 070-440 20 70
E-post: helena.kopp-kallner@ki.se