Pressmeddelande -
Consupedias databas guidar offentliga kök i det dagliga hållbarhetsarbetet
Nu blir det enklare för kommuner och offentliga kockar att förstå hur de olika delarna av hållbarhetsbegreppet hänger ihop och hur de kan öka hållbarheten i sin matlagning. Det kostnadsfria digitala verktyget, som utvecklats av föreningen Frisk Mat i samarbete med hållbarhetsexperterna på Consupedia, ger i realtid kockar och matansvariga på skolor, sjukhus och inom äldreomsorgen en överblick över vilken typ av mat som är både hälsosam och klimatsmart. Det klimatvärde och hälsovärde som visas ändras direkt om råvaror byts ut.
– Många av landets kommuner och regioner arbetar glädjande nog redan målmedvetet för att maten som serveras i skolor, på sjukhus och i äldreomsorgen ska bli mer hållbar. Men begreppet hållbarhet behöver konkretiseras, förtydligas och bli enklare för kockarna att jobba med i vardagen. Med vårt verktyg hoppas vi kunna hjälpa kockar att göra informerade val om vilka livsmedel de kan använda för att samtidigt bidra till en mer hållbar matproduktion och konsumtion, säger Anna Lindelöw Mannheimer, ordförande i föreningen Frisk Mat.
Frisk Mat driver en digital mötesplats för det offentliga matsverige som i dagarna fyller ett år. Där kan storköken dela recept med varandra, inspireras av andras arbete genom intervjuer och få ny kunskap på ett lättillgängligt sätt. Hållbarhetsberäkningsverktyget som nu adderas i sitens receptbank är en funktion byggd i samarbete med Consupedia. De har tillsammans med forskare vid KTH och Högskolan Dalarna byggt världens största hållbarhetsdatabas för mat – med över 170 000 livsmedelsprodukter. Den samlar data från andra databaser som RISE, WHO, FAO Stat, Gapminder, EFSA mfl.
Det finns totalt 19 hållbarhetsparametrar i Consupedia kopplade till matvarors avtryck på miljö, social rättvisa och hälsa. Målet är att ge en sann och rättvisande bild av råvarans faktiska hållbarhet. De två parametrar som visas i receptbanken på Frisk Mat är “Klimat” och “Hälsa”. Receptet får en poäng på skalan 0-100 beroende på hur hållbara ingredienserna är jämfört med andra varor på marknaden inom de två valda parametrarna. I realtid kan man även se hur värden påverkas av att byta ut en ingrediens i receptet, exempelvis hur poängen ändras åt det positiva eller negativa hållet när man byter ursprungsland för en produkt.
– Vi på Consupedia brinner lika mycket för den planetära och mänskliga hälsan som Frisk Mat, och vill också bidra till en positiv samhällsförändring. Dessutom är vår erfarenhet att det är initiativ likt Frisk Mat – som vänder sig direkt till de som faktiskt väljer och beställer maten i köken, motiverar och inspirerar dem – som har störst förändringseffekt. Därför är vi väldigt glada och stolta över vårt samarbete, säger Roberto Rufo Gonzalez, grundare och vd på Consupedia.
Verktyget går att se och testa som inloggad medlem på https://friskmat.se/recept. Medlemskapet är kostnadsfritt.
För mer information, vänligen kontakta:
Anna Lindelöw Mannheimer
styrelseordförande Frisk mat
Tel: 070 305 1516
E-post: anna.lm@friskmat.se
Ämnen
Kategorier
Consupedia tillhandahåller obunden, transparent information om livsmedels påverkan på klimat, miljö, hälsa och social rättvisa. I samarbete med forskare vid KTH och Högskolan Dalarna har Consupedia skapat världens största och mest detaljerade databas för hållbarhetsinformation om livsmedel. All information kommer från oberoende expertorganisationer som RISE, Amfori, Bertelsmanns Stiftung, International Labour Organisation, FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO, Livsmedelsverket m fl. Databasen innehåller i dagsläget information om 250 000 produkter och 19 olika hållbarhetsparametrar såsom klimatavtryck, biologisk mångfald, arbetsförhållanden och hälsa.
Om Frisk mat:
Vi ser de 3 miljoner måltider som varje dag serveras i offentlig regi som en fantastisk folkbildningsmöjlighet. Stora mängder mat som påverkar vår miljö, klimat och hälsa – och har potential att göra mer än att mätta för stunden genom att utbilda om och inspirera till vad som är hållbar mat. Vi kan bemöta två av vår tids största utmaningar, den allt sämre planetära och mänskliga hälsan, med ett och samma verktyg: ökad konsumtion av vegetabilier och minskad konsumtion av animalier och ultraprocessad mat. Här har storköken enorma möjligheter att bidra genom att agera hävstång i omställningen av vårt livsmedelssystem.
