Högsta domstolen ger Arne Gavelin höjt skadestånd för allvarlig rättighetsöverträdelse

Högsta domstolen har i dag meddelat sin dom i det uppmärksammade fallet om Arne Gavelin, som felaktigt ställdes under förvaltarskap i ett års tid. HD bestämmer att staten ska betala 150 000 kr för den rättighetskränkning han utsatts för, vilket är ett betydligt högre skadeståndsbelopp än vad tingsrätten och hovrätten tidigare hade beslutat. Domen sätter en ny standard för skadestånd vid allvarliga kränkningar av individers fri- och rättigheter. ”En principiellt viktig dom. HD slår fast att allvarliga rättsövergrepp från statens sida måste leda till ett skadestånd som speglar kränkningens fulla allvar”, säger Fredrik Bergman Evans, chef på Centrum för rättvisa.

Läs HD:s pressmeddelande här.

– Jag förlorade makten över mitt eget liv. Inget kan kompensera för det jag tvingades genomleva, men för mig är domen en viktig upprättelse och ett erkännande av vad staten har utsatt mig för, säger Arne Gavelin.

Högsta domstolen har i dag för första gången prövat hur skadestånd ska bestämmas vid allvarliga överträdelser av Europakonventionen. Domen kommer efter att Arne Gavelin med hjälp av Centrum för rättvisa stämde staten och begärde skadestånd för att han felaktigt ställdes under förvaltarskap i cirka ett års tid.

Tingsrätten och hovrätten, som båda konstaterade att det skett en kränkning av Arne Gavelins rättigheter, dömde ut 60 000 kronor respektive 80 000 kronor i skadestånd för överträdelsen – knappt en tredjedel av det belopp på 250 000 kronor som Arne Gavelin begärt. Men nu höjer Högsta domstolen alltså Arne Gavelins skadestånd ytterligare till 150 000 kronor.

Det var i december 2018 som den då 80-årige Arne Gavelin plötsligt inte kunde ta ut pengar från bankomaten. Hans kort och konton hade spärrats. Först efter en dryg vecka utan pengar fick han ett brev från Ångermanlands tingsrätt, som meddelade att det förordnats en förvaltare för honom. Utan en läkarundersökning och utan att han hörts hade Arne Gavelin fråntagits sin juridiska beslutsförmåga och kontrollen över sin egendom, det som historiskt sett har kallats för ”omyndigförklaring”. Ett år senare gjordes en utförlig medicinsk utredning som visade att Arne Gavelin aldrig haft något behov av förvaltare – och det felaktiga beslutet om förvaltarskap revs då upp.

En avgörande fråga i Högsta domstolen var om skadestånd för rättighetsöverträdelser ska vara kopplade till den kränkningsersättning som vid brott tillerkänns brottsoffret. Staten har ansett att så är fallet och har tidigare jämfört Arne Gavelins upplevelse av att vara felaktigt ställd under förvaltarskap med upplevelsen av att vara offer för spridning av s.k. hämndporr. Arne Gavelin har dock hävdat att sådana jämförelser inte kan göras. Ett enskilt brott som en individ utsätter en annan individ för bör med andra ord inte kunna jämföras med de kränkningar en stat utsätter sina medborgare för.

Högsta domstolen går nu på Arne Gavelins linje och uttalar att en ”jämförelse mellan olika former av rättighetsöverträdelser och olika typer av brott bör normalt undvikas och framstår i de flesta fall som ogörlig. […] Ersättningsbeloppet måste också ge uttryck för det allvarliga i det förhållandet att det rör sig om en överträdelse av en grundläggande fri- och rättighet.”

Domen kommer bli vägledande för beräkningen av skadestånd i fall där det skett allvarliga överträdelser av enskildas grundläggande fri- och rättigheter.

– Det här är en principiellt mycket viktig dom. Arne Gavelin får äntligen upprättelse – men domen betyder mer än så. Högsta domstolen slår fast att allvarliga rättsövergrepp från statens sida måste leda till ett skadestånd som speglar kränkningens fulla allvar. Den här domen blir nu vägledande och medför en förstärkning av enskildas fri- och rättigheter i Sverige, säger Fredrik Bergman Evans, chef för Centrum för rättvisa och ombud för Arne Gavelin tillsammans med Alexander Ottosson, Lisa Greene och Maxim del Río Diaz.

Läs domen här.