Nya långtidsdata: Kyprolis minskar risken för död i myelom med 24 procent

Nu kommer den första långtidsuppföljningen av fas III-studien ENDEAVOR där Kyprolis jämförts med Velcade vid behandling av myelom. Resultaten visar på ännu större skillnad än vad som kommit fram i tidigare analyser: de patienter som behandlats med Kyprolis lever hela nio månader längre än de som fått det äldre läkemedlet.

– En långtidsuppföljning som den här är inte bara hoppingivande för patienter som fått återfall i myelom, utan också för oss läkare som nu får ännu bättre kunskap att basera våra behandlingsbeslut på, säger Cecilie Hveding Blimark, hematolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och en av landets ledande myelomexperter.

Nyligen rönte överlevnadsdata från fas III-studien ENDEAVOR stor uppmärksamhet då det stod klart att Kyprolis minskade risken för död i myelom med 21 procent jämfört med den äldre proteasomhämmaren Velcade (bortezomib), som idag är standardbehandling vid återfall i myelom. Nu visar en treårsuppföljning på ännu starkare siffror: behandling med Kyprolis och dexametason reducerar risken för död med hela 24 procent jämfört med bortezomib plus dexametason.

Den aktuella långtidsuppföljningen är en så kallad post-hoc-analys av total överlevnad (Overall Survival, OS) och långsiktig säkerhet av Kyprolis 56 mg/m² i kombination med dexametason (Kd56) jämfört med Velcade (bortezomib) plus dexametason (Vd) hos patienter som fått återfall och/eller inte längre svarar på sin behandling, så kallat relapserande/refraktär myelom. Uppföljningen är genomförd på begäran av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA (US Food and Drug Administration). Patienter i fas III-studien ENDEAVOR följdes i minst tre år från det att de rekryterats. Resultaten som nu presenteras visar att den totala överlevnaden var nio månader längre i den grupp som fått Kyprolis-baserad behandling, 47,8 månader i median, jämfört med 38,8 i bortezomib-gruppen.

Kort om myelom
Myelom är en form av cancer som utgår från benmärgen. I Sverige diagnostiseras drygt 600 personer om året viket gör myelom till den näst vanligast förekommande formen av blodcancer efter non-Hodgkins lymfom. Två tredjedelar av de personer som insjuknar i myelom är över 65 år. Sjukdomen är något vanligare bland män än bland kvinnor. Då myelom inte kan botas inriktas behandlingen på att lindra symtom och att i möjligaste mån bibehålla livskvaliteten. Tack vare effektivare behandling är prognosen vid myelom idag betydligt bättre än för bara något decennium sedan. Den relativa femårsöverlevnaden är 43,7 procent för män och 41,7 för kvinnor.

Kort om Kyprolis
Kyprolis (carfilzomib) är en proteasominhibitor (tetrapeptid) av epoxyketontyp som selektivt och irreversibelt binder till N-terminala treonininnehållande aktiva ytor hos 20S proteasom, den proteolytiska kärnpartikeln i 26S proteasom, och uppvisar liten till ingen aktivitet mot andra proteasklasser.

Kyprolis är idag godkänt för användning i kombination med lenalidomid och dexametason alternativt i kombination med enbart dexametason hos patienter med recidiverande myelom som genomgått minst en tidigare behandling.

Det ursprungliga godkännandet av Kyprolis är baserat på resultat från fas III-studien ASPIRE, en kontrollerad, randomiserad fas III-studie där 792 patienter som återfallit i sin myelomsjukdom upp till tre gånger lottades till behandling med antingen Kyprolis, lenalidomid och dexametason eller enbart lenalidomid och dexametason. De vanligaste biverkningarna i Kyprolis-gruppen var neutropeni, anemi och trombocytopeni.

Resultaten från ASPIRE-studien har publicerats i New England Journal of Medicine, Carfilzomib, lenalidomide, and dexamethasone for relapsed multiple myeloma, AK Stewart et al.

Europeiska kommissionen beslutade senare att utvidga indikationen för Kyprolis grundat på resultat från den randomiserade fas III-studien ENDEAVOR (randomizEd, opeN label, phase 3 study of carfilzomib plus DExamethAsone Vs bortezomib plus dexamethasOne in patients with Relapsed multiple myeloma). I denna studie jämfördes Kyprolis + dexametason med Velcade (bortezomib) + dexametason hos 929 patienter som återfallit i myelom efter minst en och högst tre tidigare behandlingar. Det primära effektmåttet i studien var progressionsfri överlevnad (PFS = progression-free survival), definierad som tiden från behandlingsstart till sjukdomsprogression eller död.

De vanligast förekommande biverkningarna (20 procent eller mer) i Kyprolis-armen av ENDEAVOR-studien var anemi, trötthet, diarré, trombocytopeni, illamående, feber, dyspné, luftvägsinfektion, hosta och perifert ödem.

De första resultaten från ENDEAVOR-studien är publicerade i The Lancet, Carfilzomib and dexamethasone versus bortezomib and dexamethasone for patients with relapsed or refractory multiple myeloma (ENDEAVOR): a randomised, phase 3, open-label, multicentre study, MA Dimopoulos et al.

En analys av total överlevnad (Overall Survival, OS) är publicerad i The Lancet Oncology, Carfilzomib or bortezomib in relapsed or refractory multiple myeloma (ENDEAVOR): an interim overall survival analysis of an open-label, randomised, phase 3 trial, MA Dimopoulos et al.

Läs mer om Kyprolis på Fass.se.

För ytterligare information, kontakta:
Maria Eriksson Svensson, medicinsk chef, Amgen, tel: 076–109 94 40