Börsen vs Sommarstuga: Här växer pengarna mest – län för län

Vilken är den bästa placeringen för sparpengarna: börsen eller fritidshuset? De senaste tio åren har börsen utklassat marknaden för fritidshus med ett lyft på närmare 157 procent jämfört med 89 procent. Men räknar vi med hävstångseffekten vinner fritidshuset. Det visar en undersökning som jämförelsetjänsten Zmarta har gjort.

Sommaren är här och många funderar på att köpa ett fritidshus. Det skulle i så fall krävas en kontantinsats på närmare 660 000 kronor, med en belåningsgrad på 70 procent. Frågan är nu var de här pengarna växer mest de närmaste tio åren - är det som kontantinsatsen i fritidshuset eller på börsen?

För att få fram svaret har Zmarta utgått från att respektive marknad utvecklas på samma sätt som de gjort de senaste tio åren (2013-2023). Under den perioden lyfte Stockholmsbörsen (OMXSPI) med 157 procent medan priserna på fritidshus steg med i snitt 89 procent.

Den som placerar kontantinsatsen på börsen skulle därmed kunna få se sina pengar växa till närmare 1,7 miljoner kronor till år 2034. Det motsvarar en vinst på drygt 720 000 kronor efter skatt, om pengarna ligger i en depå. Om regeringens förslag om sänkt skatt på investeringssparkonto (ISK) blir verklighet, skulle vinsten bli närmare 950 000 kronor, enligt beräkningar Zmarta har gjort.

– Det mesta tyder på att ISK-skatten blir betydligt lägre framöver, vilket gör att sparformen blir mer fördelaktig jämfört med en vanlig aktiedepå, säger Ola Söderlind, hushållsekonom på Zmarta.

Den som väljer att placera kontantinsatsen i ett fritidshus kan i sin tur få se värdet stiga från 2,2 till drygt 4,1 miljoner kronor – om priserna utvecklar sig som de senaste tio åren. Det skulle innebära en vinst på närmare 1,5 miljoner kronor efter reavinstskatt. Att vinsten blir större för fritidshus än för börsen beror på hävstångseffekten som uppstår av att ägaren lånar 70 procent av fastighetens värde.

– Ju mer pengar man lånar till fritidshuset, desto större blir hävstångseffekten och därmed vinsten. Högre lån medför emellertid högre räntekostnader vilket gör boendet dyrare. Det är därför inget vi skulle rekommendera, säger Ola Söderlind på Zmarta.

Den som köper ett fritidshus i Sverige får i snitt räkna med utgifter på cirka 130 000 kronor om året, vid 70 procents belåning. Det visar Zmarta Fritidshusindex. Räknar man bort amortering och ränteavdrag blir den faktiska kostnaden närmare 100 000 kronor per år. Att hyra en sommarstuga i exempelvis Stockholms skärgård kostar i snitt 10 000 kronor per vecka för en familj med två vuxna och två barn. Det innebär att familjen kan hyra en sommarstuga i 10 veckor för samma pengar som det kostar att äga.

– Vilket alternativ som är bäst ur ett ekonomiskt perspektiv beror på en rad faktorer, till exempel hur många veckor om året som fritidshuset ska användas eller om man tänka sig att hyra ut under tiden man inte är där. Det gäller helt enkelt att se över vad som passar bäst för de egna behoven, säger Ola Söderlind på Zmarta.

Här växer pengarna mest på 10 år – län för län:

Om undersökningen
Investerat belopp bygger på den summa pengar som krävs för att köpa ett fritidshus på 66 kvadratmeter i respektive län och Riket som helhet. För placeringar i depå har vi räknat med en vinstskatt på 30 procent. För placeringar i ISK har vi använt oss av en årlig skatt på 1 procent på det totala sparbeloppet minus 300 000 kronor, då regeringen föreslår att sparande i ISK på upp till 300 000 kronor ska undantas från beskattning. För fritidshus har vi räknat med en reavinstskatt på 22 procent. Kostnaden för att hyra ett fritidshus bygger på en sökning på Blocket Bostad.

För mer information, kontakta:
Ola Söderlind
ola.soderlind@zmartagroup.com
+46 (0)76–141 14 66

Om Zmarta
Zmarta erbjuder flera olika jämförelsetjänster inom privatekonomi för bland annat bolån, konsumentlån, försäkringar och elavtal. I företagsgruppen ingår även Elskling. Zmarta grundades 1999 och har cirka 300 anställda i Sverige, Norge och Finland. Zmarta ägs av det tyska medieföretaget Bauer Media Group.