Allt dyrare att äga fritidshus – ökat 142 procent på tio år

Zmarta som erbjuder jämförelser av räntor, försäkringar och elavtal – har utformat ett Fritidshusindex som visar de årliga utgifterna för att äga ett fritidshus (66 kvm) mellan 2013-2023. Indexet visar att utgifterna har ökat med i snitt 142 procent under perioden, från drygt 50 000 till cirka 130 000 kronor. Gotlands län toppar listan med en utgiftsökning på nästan 160 procent. Stockholm (152%) och Skåne (148%) är tvåa och trea på listan. Löneutvecklingen har varit betydligt mindre där medianlönen ökat med knappt 25 procent under samma period.

– Det är anmärkningsvärt stora utgiftsökningar med tanke på att fritidshusen är billigare nu jämfört med toppnivåerna under pandemin. De ökade kostnaderna är kanske också en stor del av förklaringen bakom prisfallet, säger Ola Söderlind, hushållsekonom på Zmarta.

Trots den senaste tidens prisfall på fritidshus är prisökningen närmare 90 procent på tio år. Därmed har även storleken på lånen och kontantinsatsen ökat lika mycket. Med en belåningsgrad på 70 procent krävs en kontantinsats på närmare 660 000 kronor för den som tänkt köpa ett fritidshus i dag. Som jämförelse behövdes bara 350 000 kronor för att köpa samma sommarstuga för tio år sedan. Snittbelåningen har i sin tur ökat från drygt 800 000 till drygt 1,5 miljoner kronor under samma period.

– Det krävs nästan dubbelt så mycket kapital idag än för tio år sedan, bara för att kunna förverkliga drömmen om ett fritidshus. Samtidigt har lånebördan blivit nästan dubbelt så tung vilket såklart påverkar kostnaderna för ägarna, säger Ola Söderlind, hushållsekonom på Zmarta.

För det är inte bara lånen som blivit större. Även räntorna på bolån har stigit kraftigt. Ränteutgifterna för fritidshuset har nästan trefaldigats på tio år, från knappt 23 000 till över 66 000 kronor om året. Gotland och Jämtlands län ligger i topp. Här har ränteutgifterna ökat med 214 procent under perioden. Amorteringskravet som infördes 2016 är en annan bov i dramat för stugägare med hög belåningsgrad. Sedan införandet har utgifterna för amorteringen ökat från i snitt 5 000 till drygt 15 000 kronor om året (70% belåning).

Fritidshusförsäkringen har också ökat kraftigt och i snitt blivit dubbelt så dyr på tio år. Elnotan har i sin tur blivit mellan 20 till 70 procent högre, beroende på var i landet stugan ligger. Fastighetsavgiften har ökat cirka 60 procent, liksom sophanteringen. Men det finns faktiskt kostnader som har minskat under perioden. Både internet samt vatten och avfall är billigare idag än för tio år sedan.

Ränteutgifter Bygger på hushållens genomsnittliga boräntor från monetära finansinstitut (utestående avtal), med 3 månaders bindningstid – i kombination med köpeskilling (medelvärde) för permanenta småhus med 70 procents belåning. Källa: SCB

Amortering Från och med H2, 2016 syns utgifterna för det första amorteringskravet som är 1 procent av bostadens hela värde. Det gäller för alla med en belåningsgrad på över 50 procent.

Elpriser Genomsnittliga energipriser för rörliga elavtal för småshus med elvärme och en årlig elförbrukning på 5 000 kWh– inklusive el, elcertifikat, elskatt och moms. Källa: SCB/Elskling

Vatten- och avloppstaxor VA-kostnader (dricks- och spillvatten) för småhus qn 2,5 med en årlig vattenförbrukning på 35 kubikmeter – inklusive moms. Qn 2,5 innebär att huset har en vattenmätare som släpper igenom 2,5 kubikmeter per timme. Källa: Göteborgs stad

Sophantering Avfallstaxor för 160 liters säck/140 liters kärl plus 150 kg restavfall, med hämtning varannan vecka mellan maj-sep. Källa: Göteborgs stad

Fritidshusförsäkring Genomsnittliga försäkringspremier för tecknade fritidshusförsäkringar, inklusive skatt. Källa: Zmarta

Internet Genomsnittlig kostnad för mobilt bredband med obegränsad datamängd. Källa: Post- och telestyrelsen (PTS) och Newbie guide to Sweden

Fastighetsavgift Takbeloppet för den kommunala fastighetsavgiften för småhus. Källa: Skatteverket