Livet efter särskolan

Misa har sedan 2011 delfinansiera forskningsstudier med fokus på vad som händer elever efter särskolan. Motivet är att täppa till den kunskapslucka som vi har om ”vägen in i arbetslivet”, eftersom det är ett viktigt och avgörande steg för att träda in i vuxenlivet – i synnerhet för personer som lever med en funktionsnedsättning.

Kunskaperna om arbetsliv och sysselsättning efter skoltiden för målgruppen har varit näst intill obefintlig trots att det genom åren funnits en pågående debatt om såväl särskolans roll som vilka premisser och möjligheter som finns efter avslutad skolgång.

I avhandlingen ”Sysselsättning och social rättvisa” presenterade Jessica Arvidsson 2016 sitt i många stycken unika resultat. Bland annat framkom att mindre än hälften, 47 procent, av de före detta särskoleeleverna har daglig verksamhet, vilket förvånat de flesta då den vedertagna uppfattningen varit att en större andel personer hamnat inom daglig verksamhet. En annan upptäckt var att så många som 24 procent vare sig har daglig verksamhet, ett arbete eller är studerande, d.v.s. att de tillhör kategorin ”någon annanstans”.

I den efterföljande forskningen som utförs av Renee Luthra, finns nu en första artikel som är publicerad i Scandinavian Journal of Disability Research . Artikeln undersöker situationen efter gymnasiesärskolan för de personer som varken finns i daglig verksamhet, arbete eller studier. I artikeln konstateras bland annat att detta är en heterogen grupp. Ekonomisk ersättning förekommer, exempelvis var det många som hade aktivitetsersättning (sjukersättning) och det var också en mindre andel som hade föräldrapenning varav majoriteten av dessa var kvinnor. Det visas också att tiden efter gymnasiesärskolan är betydelsefull, till exempel att de första åren efter skolan är viktiga för att etablera sig.

För mer information om forskningen kontakta:
Reneé Luthra, renee.luthra@hh.se