​Måns nära att svepas med av stormen!

I dag började etappen mitt ute i oljefälten. C2C4-gänget körde ju sju mil längre än planerat i går och åkte bland annat förbi tre oljecisterner mitt ute på fälten. De spenderade natten i en liten stad som heter Hobbs och som säkert bara existerar på grund av att de fann olja där, annars förstår ingen av grabbarna varför man bosätter sig på en sådan plats.

– Det var faktiskt tungt mentalt att åka fem mil i bil tillbaka och starta där vi slutade för dagen på grund av mörker, och framförallt jäkligt tråkigt att åka bil på dessa raka vägar. Förstår inte varför det går så lätt att cykla samma sträcka? funderar Christer.

Måns fick ju frågan på Nyhetsmorgon i TV4 i söndags vad de gör när de cyklar och svarade att de äter och pratar med varandra.

Stämmer det även för dig, Christer?

• –Tja, det är nog rätt analys, det är det vi gör, men framförallt så tänker jag. Alla möjliga tankar flyger upp i huvudet och man är verkligen här och nu som det så fint heter. I dag tänkte jag faktiskt på min far ganska mycket. Han berättade en gång att när han var 14 år och min faster var 12 så cyklade de på semester runt Siljan start i Laxne. Sörmland. Det måste ju bli en tur på minst 60 mil som två barn gjorde med sina föräldrar. Hur orkade de? Får man göra så i dag eller är det barnmisshandel?
• –Det var nog så att det var naturligt på den tiden och precis som med oss så anpassar kroppen sig till det man utsätter den för. Men det verkar också som hjärnan och tanken gör det eftersom det är så mycket tråkigare att åka bil samma sträcka som man cyklar.

De första milen gick tungt som alltid. Eftersom våra hjältar alltid startar sakta i början så har flera av dem hög puls och Christers erfarenhet som förbundskapten och elittränare är att desto mer man tränar desto längre tid tar det att få igång kroppen. Varför kan han inte ens själv svara på. Men efter ca en timmes cykling så gick det väldigt bra och fort.
Efter Hobbs kom gänget in i Texas och oljefälten förändrades till bördiga jordbruksmarker. Alla tyckte att det var skönt att slippa oljelukten och istället känna doft av potatisblast.
De kände sig väldigt starka men det gör förresten alltid Björn och Håkan, det är Christer och Måns som drar ner farten bland annat på grund av diverse krämpor. Måns har en ond höft och Christer en besvärlig axel.

– Men desto mer jag tar i desto mindre smärta har jag. Kroppen svarar bra på träning och jag kan nu ligga på ca 180 watt på 120 i puls. Björn har slagit pers i sin återhämtningsförmåga som jag mäter så alla data pekar på att vi blir starkare, avslöjar Christer.
Nu är kruxet att kryssa mellan åskväder och tromber. Det fick de bland annat känna av under gårdagen när det återstod tre mil kvar av etappen. Stormen ven och grabbarna kände sig som ”stormcatchers” när de cyklade genom sandstormen som grep tag i Måns cykel så han lutade nästan 45 grader!
Men utan andra strapaster kom det lyckligt fram till Lamesa i Texas där de spendera natten och vi fika inför dagens fortsättning.

Glöm inte att titta på kvällens Vardagspuls i TV4: I kväll mellan sex och sju är det med ett inslag från USA och C2C4-gänget!

Dagens sträcka presenteras av Hertz