Mindre restavfall men halva soppåsen är felsorterad i Burlöv och Malmö

Avfallet minskar men det är fortfarande för mycket matavfall och förpackningar i soppåsen, det är några av slutsatserna i 2023 års uppföljning av Kretsloppsplanen i Burlöv och Malmö.

Kretsloppsplanen är ett styrande dokument för Burlövs kommun och Malmö stad. Den anger färdplanen mot en klimatneutral resurs- och avfallshantering och hur kommunerna avser att uppfylla nationella, regionala och lokala mål inom avfallsområdet.

Planen gäller till 2030 och består av fyra målområden och tio mål. Den årliga uppföljningen visar en positiv trend för flera av målen under 2023.

- Vi ser framför allt en positiv trend i minskade avfallsmängder. Kommunerna gör ett bra arbete med att förbättra möjligheterna för återbruk och att förebygga avfall, säger Sandra Persson, enhetschef på VA SYD som samordnar arbetet med Kretsloppsplanen.

Minskad konsumtion ger mindre avfall

Mängden restavfall var 161 kg per person under 2023. Det är en minskning med 4 kg (2,4 procent) per person mot föregående år och det är en minskning med 24 kg per person (13 procent) sedan basåret för Kretsloppsplanens mål, 2019. En trolig orsak är, enligt Avfall Sverige, att många haft en ansträngd ekonomisk situation under 2023 och därmed konsumerat mindre.

Det är dock värt att notera att mängden restavfall per person skiljer sig mycket mellan personer som bor i villa jämfört med flerfamiljshus. Boende i flerfamiljshus slänger i genomsnitt 128 kg restavfall per person och år medan boende i villa slänger 73 kg per person och år.

Halva soppåsen är felsorterad

Trots att restavfallet minskar finns det god potentiell till ytterligare minskning. Mer än 50 procent av innehållet i ”den vanliga soppåsen” är sådant som inte ska vara där. Felsorterat restavfall består främst av matavfall och plast- och pappersförpackningar. Detta är alltså sådant som egentligen ska sorteras ut, och som hade kunnat gå till återvinning om det hamnat på rätt ställe.

- Sorteringen hos villakunder har förbättrats avsevärt sedan vi införde fyrfackskärl vilket förenklade sorteringen. Nu jobbar vi stenhårt med att skapa bättre förutsättningar även för alla flerfamiljshus. Vi samarbetar med Burlövsbostäder, MKB och andra fastighetsägare för att testa och hitta verktyg som kan förbättra sorteringen, säger Sandra Persson.

Bygg och rivningsavfall fortsätter att minska

Den totala mängden avfall (så kallat ”avfall under kommunalt ansvar” som innefattar hushållsavfall, slam från enskilda avlopp samt bygg- och rivningsavfall) minskade med 11 kg per person (2,8 procent) mellan 2022 och 2023. Den största minskningen har skett inom kategorin grovavfall som minskade med knappt 6,8 kg per person. I detta ingår bygg- och rivningsavfall och minskningen kan troligen förklaras med att det var många som renoverade och byggde om hemma under pandemin, och att byggandet nu minskat igen.

Systematiska skräpmätningar indikerar en ökning

Systematiska skräpmätningar på utvalda platser i Burlöv och Malmö visar en ökad nedskräpning, främst i parkmiljö, mellan 2022 och 2023. Skräpmätningarna innebär att man räknar antal skräpföremål per 10 kvadratmeter på fem platser i Malmö (Södertull, Möllevången, Rörsjöparken, Värnhemstorget, Riberborgsstranden) och på två platser i Burlövs kommun (Arlövs tätort, Tågarps hed).

Platserna har valts ut för att de har stor genomströmning och tidvis hög nedskräpning, men är inte representativa för hela kommunen. De systematiska skräpmätningarna indikerar en ökning av antalet skräp men det skiljer sig åt mellan olika platser:

• I Malmö minskade antalet skräpföremål i mätningarna vid Ribersborgsstranden, Möllevången och Södertull men i genomsnitt ökade det från 14,6 till 15,5 skräp per tio kvadratmeter på de fem platserna mellan 2022 och 2023. På tre av fem platser fanns en genomsnittlig ökning av fimpar med 40 procent och antalet snus mer än fyrdubblades, medan Möllevången och Södertull visade på en minskning.
• I mätningarna i Burlöv ökade antalet skräpföremål per 10 kvadratmeter från 4,4 till 5,9 mellan 2022 och 2023. I genomsnitt ökade fimparna med 50 procent på de två platserna.

- Skräpmätningarna ger en ögonblicksbild över en specifik plats, sedan finns det många faktorer som påverkar resultatet och gör att det skiljer sig mellan olika platser och över tid. Exempelvis har vi haft problem med papperskorgar i Rörsjöparken vilket lett till mer skräp, samtidigt som nedskräpningen minskade på Ribersborgsstranden förra året på grund av sämre väder. Men jag hade såklart gärna sett en tydlig och stadig minskning på alla våra mätplatser, säger Jessica Persson, fastighets- och gatukontoret i Malmö stad.

Läs mer

Alla tio mål följs upp i uppföljningsrapporten som bifogas detta pressmeddelande. Där redovisas även exempel på åtgärder som gjorts av kommunerna och deras bolag för att styra mot målen i Kretsloppsplanen.