Pressinbjudan: Finnskogen – vägen till världsarv, Torsby Finnskogscentrum

Projektet Finnskogen – vägen till världsarvbjuder in till pressvisning av kortfilm och vandringsutställning på Torsby Finnskogscentrum. På plats finns projektledare Birgitta Elfström och byggnadsantikvarie Monica Björklund. Samtidigt kommer en fullbokad buss med exkursionsdeltagare under ledning av professor Gabriel Bladh att vara på Finnskogscentrum. Exkursionen är kulmen på den föreläsningsserie om Finnskogen som världsarv vilken hållits vid Karlstad Universitet under våren.

För snart ett år sedan påbörjades ett projekt för att undersöka om det är möjligt att göra några finngårdar på Finnskogen i norra Värmland till världsarv.

Det är UNESCO som bestämmer vad som har rätten att kallas sig världsarv. Dessförinnan ska ansökan också godkännas av regeringen och den ansvariga myndigheten Riksantikvarieämbetet.

Trots att Sverige har lovat att vara återhållsamt när det gäller nya nomineringar, tror Region Värmland och Länsstyrelsen tillsammans med Torsby kommun och Värmlands Museum att Finnskogens gårdar har det som krävs för att få den fina utmärkelsen.

Argumenten handlar om några av de viktigaste frågorna i vår tid. En världsarvsnominering kan berätta om migration och kulturmöten och om att leva i och av skogen.

Nu visas för första gången en liten vandringsutställning samt en introduktionsfilm om världsarvsarbetet på Torsby Finnskogscentrum i Lekvattnet.

Torsby Finnskogscentrum är öppet dagligen kl 11-16 fram till den 31 augusti. Utställningen kommer därefter att vandra vidare. Introduktionsfilmen är ett smakprov på en längre dokumentär gjord av filmaren och konstnären Erik Pauser. Som Erik sa under arbetet:

- Jag har rest runt hela jorden men jag har inte varit i Norra Värmland tidigare. Det här är minst lika intressant. Ja faktiskt mer intressant för mig just nu.

Birgitta Elfström, projektledare för Finnskogen – vägen till världsarv, berättar att en världsarvnominering är en segdragen historia. 

- Om man väljer att gå vidare med ansökan kan det ta upp till 10-15 år innan allt är klart. För Hälsingegårdarna tog det 17 år från idé till verklighet.

Vad innebär det att ha ett världsarv i bygden?
Troligtvis kommer det fler besökare. Ägare och förvaltare lovar att hålla gårdarna i stånd och stoltheten över att hela världen faktisk bryr sig kan få fler att vilja rusta sina gårdar, slåtterängar och minnesmärken. Det pågående skogsbruket utgör en del av historien, så här lever man av skog idag. Vindkraften behöver hålla sig i bakgrunden, det är UNESCO noga med.

På norska sidan är intresset stort och förhoppningen är att det blir gemensamma planer för ett världsarv över gränsen.

Vid frågor kontakta,

Birgitta Elfström, projektledare 073 063 73 47 birgitta.elfstrom@varmlandsmuseum.se