Rhythm Art Duo – Nyskapande kammarmusik med slagverk i centrum

Kammarmusikerna Daniel Berg och Fredrik Duvling i Rhythm Art Duo brinner för att utveckla ny kammarmusik med slagverk i centrum. Den 9 januari inleder de vårens klassiska konserter på Vara Konserthus.

Rhythm Art Duo – det är Fredrik Duvling och Daniel Berg – två multiinstrumentalister som har jobbat tillsammans sedan 1992 och kan varandra utan och innan. Man pratar ibland om radarpar. Här har vi ett sådant. Den rytmiska precisionen är minutiöst instuderad men framförandena känns som spontant improviserade. Med en uppsjö av instrument och andra fantasieggande ljudproducerande apparater har de en outtömlig värld av klanger till sitt förfogande – och dessutom är deras framföranden visuella äventyr.

Båda herrarna är aktiva som pedagoger och Fredrik är ständigt efterfrågad av våra professionella orkestrar när det behövs förstärkning i slagverkssektionen. Han har i många år dessutom varit anställd i Göteborgsoperans orkester. Daniel är marimbasolist och tonsättare och har komponerat flera stycken som idag tillhör marimbaspelarnas standardrepertoar: Over the Moon, December och Blue Memories. Som duo har de stöd från Kulturrådet vilket gör det möjligt för dem att turnera flitigt i Sverige, och de har också spelningar ute i Europa.

Rhythm Art Duo har som ambition att uppmuntra nu levande tonsättare att skriva ny kammarmusik där slagverket står i centrum. Åtskilliga har också hörsammat önskemålen, däribland Paula af Malmborg Ward och Miklós Maros. På programmet den 9 januari står följande verk:

Gene Koshinski - Dance of the Drums

Dave Samuels/David Friedman - Carousel

Ida Fahl - Meditation à deux

Anders Åstrand - Mallet Dance

Daniel Jarl - Riff Maniac

Loreta Narvilaite - Akataka

Tonsättarnamnen är kanske obekanta men titlarna är onekligen lockande. Och att deras musicerande går hem är inte minst citatet ur Upsala Nya Tidning här nedan ett vältaligt exempel på:

"Det var ren uppvisning från början till slut, och sådan millimeterprecision i det mycket sevärda samspelet går knappt att beskriva. Från lätt och lekfullt dansande till smeksamma, övertonsmättade klangmattor och en fascinerande fuga - allt med de obekymrade leendena hos två killar som äter komplexa taktarter till frukost.”