Ungern, regnbågsfamiljer och våld mot kvinnor i fokus för Björk

Nästa vecka väntas EU-parlamentet rösta för att stora EU-bidrag till Ungern även fortsättningsvis ska hållas inne på grund av landets katastrofala rättsstatssituation. Parlamentet kommer också att debattera två kommande lagförslag, om hbtqi-familjers fria rörlighet och om en ny EU lag för att bekämpa våld mot kvinnor.

Ungern

På tisdag väntas parlamentet ställa sig bakom att de cirka 80 miljarder kronor som EU-kommissionen hittills förvägrat Ungern inte ska betalas ut eftersom landet inte genomfört tillräckliga reformer för att säkra rättsstaten.

– Situationen i Ungern har inte förbättrats alls. Jag hoppas att Kommissionen står på sig och inte viker sig för Orbáns utpressning som går ut på att Ungern inte kommer att godkänna EU-stöd till Ukraina om han inte får sina EU-bidrag, säger Vänsterpartiets EU-parlamentariker Malin Björk.

På onsdag eftermiddag kommer parlamentet att debattera ett lagförslag som väntas presenteras av EU-kommissionen den 7 december. Det handlar om att regnbågsföräldrar och deras barn ska erkännas i alla medlemsländer. Debatten utgår från fallet "baby Sara" vars två mammor nekades erkännande som Saras föräldrar i Bulgarien. Klockan 9.30 hålls också en presskonferens tillsammans med en av Saras mammor och deras advokat. Malin Björk deltar också som vice ordförande för parlamentets hbtqi-grupp.

– Idag kan till exempel mitt eller min sambos föräldraskap upphävas i länder som just Bulgarien. Med det nya lagförslaget ska även min familj och andra regnbågsfamiljer omfattas av EU:s fria rörlighet för personer. Det skulle vara ett viktigt steg i rätt riktning, säger Malin Björk.

På onsdag tas också det kommande direktivet för att bekämpa våld mot kvinnor upp.

– Våldet mot kvinnor är ett strukturellt och gränsöverskridande problem som vi måste tackla på olika nivåer. Vi i vänstern kommer särskilt att pusha för att vägran att tillhandahålla abortvård är en form av våld mot kvinnor. Det måste in i lagtexten, säger Malin Björk.