Hbtq-frizon, rättsstatsmekanism och skatteflykt i fokus för V i EU-parlamentet nästa vecka

Nästa vecka väntas EU-parlamentet föreslå att EU ska bli en frihetszon för hbtq-personer. Förslaget är en reaktion på de över hundra lokala parlament i Polen som förklarat sig som "hbtq-fria zoner" eller antagit andra hbtq-fientliga deklarationer.

– Det är ett sätt för EU-parlamentet att tydligt markera att vi inte accepterar förtyck och förföljelse av hbtq-personers rättigheter och att ytterligare pressa Kommissionen och medlemsländerna att äntligen börja agera mot Polen och andra länder som bryter mot grundläggande demokratiska rättigheter, säger Malin Björk, vice ordförande i EU-parlamentets hbtq-grupp och Vänsterpartiets talesperson i hbtq-frågor.

En annan, närliggande fråga som kommer att tas upp är hur väl den rättsstatsmekanism som EU:s medlemsländer enades om i december fungerar. Malin Björk är enda svenska medlemmen i EU-parlamentets särskilda arbetsgrupp för demokrati och rättsstat. Hon tycker inte att mekanismen är tillräckligt skarpt formulerad.

– Det står uppenbart för många civilsamhällesorganisationer, framförallt i Polen och Ungern, att mekanismen inte hindrar auktoritära ledare att fortsätta trampa på demokrati och rättsstat och samtidigt casha in EU-pengar. Det såg vi inte minst i Orbáns avskedsbrev till EPP-gruppen där han i vanlig ordning pekar ut flyktingar och hbtq-personer som fiender.

Parlamentet väntas också ställa sig bakom att företagens ansvar för att mänskliga rättigheter följs i hela produktionskedjan ska utökas (due diligence) och att EU tar tuffare tag mot skatteflykt.