Aborträtt, flyktingpolitik och Turkiet i fokus för Björk i veckan

För Vänsterpartiets Malin Björk, som länge engagerat sig i feminism och aborträtten, ligger stort fokus på torsdagens omröstning om kvinnors och hbtqi-personers sexuella och reproduktiva hälsa (SRHR). Betänkandet, som bland annat understryker att SRHR, inklusive aborträtten, är en grundsten för jämställdhetsarbetet, har mötts av stort motstånd från högerkonservativa och extremhögern runtom i Europa.

– Kvinnors rättigheter, vare sig det handlar om aborträtten eller bekämpningen av det könsbaserade våldet, är ett rött skynke för en del bakåtsträvande krafter. Men jag och alla andra feminister i EU-parlamentet tänker se till att vinna den här omröstningen, säger Malin Björk.

På torsdag och fredag hålls också toppmöte mellan medlemsländernas regeringar. På dagordningen står bland annat covidpandemin, migration och Turkiet.

Som EU-parlamentets huvudförhandlare för lagförslaget om ett europeiskt kvotflyktingsystem tycker Malin Björk att det är hög tid för EU-ländernas ledare att enas om en flyktingpolitik som sätter asylrätten och respekten för internationella konventioner före skyddet av de yttre EU-gränserna.

– Den australiska eller för den delen den danska modellen där människor på flykt ska skickas långt utanför EU:s gränser är en återvändsgränd. Vi måste riva upp avtal med skurkregimer som Libyen och Turkiet och sluta lägga miljardtals euro på Frontex som konsekvent kränker flyktingars rättigheter. Vi har alla resurser som behövs för att skapa ett välfungerande mottagningssystem, säger Malin Björk.

Hon tillägger också att EU:s flyktingavtal med Turkiet förvärrar en redan auktoritär regim.

– Sedan EU började betala Erdogan för att hålla tillbaka flyktingar tillbaka från Europa har människorättssituationen i Turkiet bara förvärrats. Tusentals politiker, lärare och människorättsaktivister har fängslats och det vänsteroppositionella partiet HDP är på väg att förbjudas, medan EU bara ser på, säger Malin Björk.

På torsdag röstar EU-parlamentet också om slutförhandlingsresultatet av klimatlagen. Parlamentet hade ursprungligen enats om ett mål på 60 procents utsläppsminskning till 2030, men efter förhandlingar med medlemsländerna har målet nu sänkts till 55 procent.

– Det är otroligt trist att vi hamnat så långt ifrån vad vetenskapen säger behövs för att nå Parisavtalet, säger Malin Björk.

I utskottsförhandlingarna slogs hon och vänstergruppen för att målet skulle hamna på minst 70 procent.