Vad döljer sig i Umeåbornas soptunnor?

Vakin har tömt soptunnor för cirka tusen hushåll och analyserat innehållet i dessa, för att se vad är det Umeåborna slänger. Bland annat minskar mängden avfall i de gröna tunnorna.
- Vi ser att Umeåborna är generellt duktiga på sortering, från 2015 har insamlat avfall i den gröna tunnan minskat med drygt 25 kg/person, säger Helena Johansson sektionschef vid Vakin.

I matavfallstunnorna är det rätt sorterat, det vill säga att det är mat och matavfall som kastas i den bruna tunnan. I den bruna tunnan är det mindre än en procent som är felsorterat. Totalt hamnar 37 kg/person och år i den bruna tunnan. 2015 var samma siffra 28 kg/person och år. En sak som överraskar Vakin är mängden ätbar mat som kastas i bruna tunnan. Det onödiga matsvinnet i denna plockanalys låg på 24 procent för boende i villor och på 33 procent för lägenheter.

- Vi blir lite förvånad över de mängder ätbar mat som faktiskt kastas utan att bli uppäten. För att göra det enkelt så kan vi säga att i princip var fjärde till var tredje matkasse vi bär med oss hem kastar vi. Hur mycket som beror på Covid och att vi arbetar mer hemifrån vet vi inte i dagsläget utan vi måste fortsätta att undersöka detta, berättar Olle Hagberg, verksamhets controller vid Vakin.

Stora skillnader

Något som sticker ut i undersökningen är att i de gröna tunnorna är sorteringsgraden mellan villor och lägenheter. Här visar det sig att villor är bättre på att sortera jämfört med de som bor i lägenheter.

- De som bor i villa är generellt sett bättre på sortering än de som bor i lägenhet, tittar vi även på förändringen mellan 2017 och till 2020 finns det förbättringar i båda grupperna. Men den mest signifikanta förbättringen har skett hos villahushåll, säger Helena Johansson.

Den stora delen som hamnar fel är tidningar och förpackningar, som ska lämnas till en återvinningsstation. Innehållet i soptunnan för en normal villa består till 27 procent av tidningar och förpackningar, 2017 var siffran 34 procent. Hos boende i lägenhet är 31 procent tidningar och förpackningar. 2017 var samma siffra 30 procent.

-Vi ser en positiv i samhället med ökad utsortering och minskade mängder avfall i de gröna tunnorna. Fortsätter denna trend kommer vi se effekter i flera led. Allt ifrån minskade transporter, minskade kostnader och minskad klimatpåverkan, säger Helena Johansson.