Pressmeddelande -
Hushållspapper är vanligaste ”fultorkningen” - Skräp motsvarande cirka 200 ton spolas ned i Umeå och Vindelns kommun.
Den 19 november är FN:s världstoalettdag, vars syfte är att uppmärksamma sanitetsfrågor runt om i världen. I Sverige har vi tillgång till både toaletter och rent vatten. En situation som ligger bakom många fulspolningar är att toalettpappret är slut. Oftast löser vi situationen genom att ”fultorka” oss med hushållspapper som sedan spolas ned i toaletten, det visar en undersökning som YouGov har genomfört på uppdrag av Svenskt Vatten. Var tredje svensk känner inte till att hushållspapper inte ska spolas ned i toaletten, där det riskerar att orsaka stopp och översvämningar.
Att hushållspapper är den vanligaste fultorkningen var förväntat men undersökningen visar också att en stor del av svenskarna inte känner till att hushållspapper och våtservetter inte ska spolas ned i toaletterna. I Umeå och Vindelns kommunerorsakar hushållspapper och annat papper, som inte är toalettpapper, stora problem för reningsverk och pumpstationer.
‑ Hushållspapper, våtservetter och annat substitut till toapapper, är tyvärr en vanlig Fulspolning Många känner dock inte till att det bara är toalettpapper som löses upp lätt i avloppet och därför är det enda pappret som ska spolas ner. Annat papper är en onödig påfrestning på vårt reningsverk då det kan orsaka stopp och onödiga hanteringskostnader, säger Robert Hanson, VA-chef på Vakin
Hoppas på beteendeförändring
Förutom stopp i ledningar och pumpar, samt översvämningar med efterföljande utsläpp av orenat avloppsvatten till våra vattendrag orsakar nedspolat hushållspapper och våtservetter också en stor mängd avfall som måste rensas bort från galler och ledningar i avloppsreningsverken och köras bort för förbränning. Totalt rensas ca 1,8 kg skräp per person och år bort från reningsverken i Umeå och Vindelns kommuner.
- Vi hoppas såklart att vi genom att berätta om skillnaden mellan toalettpapper och annat papper får många att ändra sitt beteende och slänga övrigt papper bland bränningsbara sopor istället, men också att fulspolare tänker till innan de spolar ner saker som inte hör hemma i toaletten, säger Robert Hansson.
Undersökningen visar att sju av tio spolar ned det de fultorkar sig med. Näst vanligaste fultorkning är pappersnäsdukar.
Undersökningen är genomförd av opinions- och marknadsundersökningsföretaget
YouGov. Under perioden 13-16 oktober 2017 har sammanlagt 1012 intervjuer via internet genomförts med män och kvinnor 18 år och äldre i Sverige.
Relaterade länkar
Ämnen
Kategorier
Regioner
Vi på Vakin har uppdraget att sköta en grundläggande och absolut nödvändig service för alla medborgare – den att ha rent vatten, bra avloppsrening och effektiv avfallshantering.
I ett modernt samhälle är det självklart att ha tillgång till friskt dricksvatten i kranarna. Likaså att kunna duscha, bada, tvätta, diska och bli av med sitt avfall på ett enkelt sätt. I själva verket ligger hårt arbete, stor kompetens och många års erfarenhet bakom att våra kunder har tillgång till ett fantastiskt gott och bra kranvatten och att de kan spola i toaletten utan att vara orolig för miljön. Likaså att det går lätt att sortera avfallet och vara säker på att det tas om hand på ett miljöriktigt sätt - oavsett om det återanvänds, återvinns, går till energiutvinning eller deponeras.
Vår uppgift är alltså att förse medborgarna i Umeå och Vindelns kommun med ett gott och högkvalitativt dricksvatten samt att hantera hushållens avfallsprodukter, såväl avloppsvatten som fast avfall och återvinningsmaterial — allt med miljön i fokus.
Verksamheten bedrivs inom avdelningarna, Vatten & Avlopp samt Avfall & Återvinning. Bolaget bildades i Umeå kommun 1 januari 2000 och 1 januari 2016 slogs Vindeln och Umeås VA- och avfallsverksamheter tillsammans i bolaget VAKIN, Vatten- och Avfallskompetens i Norr AB. Inom Vakin arbetar 130 personer. Verksamheten är taxefinansierad och taxorna är enligt lag baserade på självkostnadsprincipen.
Vakin ägs gemensamt av Umeå och Vindelns kommun.
Tillsammans. För en hållbar livsmiljö.
