Ny rapport: Samhällsekonomin mår bra av investeringar i vatten och avlopp

Den ekonomiska utvecklingen i Sverige är osäker. Klimatförändringar, befolkningstillväxt, nya miljökrav och uttjänta vatten- och avloppsanläggningar innebär att omfattande investeringar i våra vatten- och avloppssystem behöver göras. Samtidigt kan VA-Fakta i en ny rapport, som presenterades på ett riksdagsseminarium den 24 oktober visa på stora sysselsättningseffekter och samhällsekonomiska vinster när investeringar görs inom VA.

Enligt de kommunala VA-huvudmännens branschorganisation Svenskt Vatten borde investeringarna i Sveriges VA-system ligga på ungefär 31 miljarder kronor per år för att hålla jämna steg med behoven. Problemet är att investeringarna bara är 21 miljarder kronor, vilket innebär att behoven, eller underhållsskulden, ökar med tio miljarder kronor varje år.

Fram till 2040 är investeringsbehovet 560 miljarder kronor. Det är enorma summor, ojämnt fördelat på Sveriges 290 kommuner. Det är därför förståeligt att många kommunpolitiker drar sig för att genomföra investeringarna. Vattnet kommer ju i kranen ändå, än så länge. Och vart avloppsvattnet tar vägen tänker vi sällan på förrän det blir badförbud på grund av höjda bakteriehalter i vattnet efter att ett avloppsreningsverk bräddat, det vill säga släppt ut orenat avloppsvatten från reningsverket.

I Sverige finns drygt 1 700 avloppsreningsverk. Årligen investeras 5,7 miljarder kronor i svenska avloppsreningsverk. Av dessa står nyinvesteringar för 4,5 miljarder kronor och reinvesteringar för 1,2 miljarder kronor. Fokus i debatten har hittills varit de höga investeringskostnaderna. Men vilka positiva effekter, förutom rent badvatten och minskad påverkan på växt- och djurliv, kommer av en investering i bättre avloppsvattenrening?

1 500 årsarbeten i Gävle

I den nya rapport som VA-Fakta beställt undersöks vilka samhällsekonomiska värden som följer av investeringar i avloppsreningsverk, utifrån investeringar i två olika avloppsreningsverk, ett i Gävle och ett i Kalmar. Båda har relevans för många andra kommuner utifrån de utmaningar och de mål som dessa investeringar har.

Sammanlagt tillkommer 1 500 nya årsarbeten i Gävle som ett resultat av att två miljarder kronor investeras i Duvbackens reningsverk. Detta är årsarbeten i produktionen av de varor och tjänster som används i byggandet av det nya avloppsreningsverket och sysselsättning som uppstår i produktionen av de varor och tjänster som hushållen efterfrågar till följd av de ökade inkomster som den ökade produktionen i ekonomin medför. Förvärvsinkomsterna i Gävleregionen väntas öka med 533 miljoner kronor och de kommunala skatteintäkterna i regionen väntas öka med 180 miljoner kronor.

Investeringar ger 2 500 årsarbeten

Investeringen i Kalmarsundsverket på 2,1 miljarder kronor genererar cirka 2 500 nya årsarbeten i Kalmar under projekttiden, utifrån samma resonemang som för investeringen i Gävle. Förvärvsinkomsterna i regionen väntas öka med 821 miljoner kronor och de kommunala skatteintäkterna i regionen väntas öka med 271 miljoner kronor.

Många kommuner i Sverige står inför liknande investeringsbehov som Gävle och Kalmar. Enligt Svenskt Vatten motsvarar investeringarna nationellt cirka 18 000–25 000 årsarbeten. Oavsett vilken beräkningsmodell som används kan vi därför konstatera att när Sverige befinner sig i en lågkonjunktur med dalande tillväxt och sysselsättningssiffror kan landets kommuner få stora samhällsekonomiska vinster samtidigt som vi säkrar tillgången till både rent dricksvatten och rent badvatten.

Anders Robertsson
vd Maskinentreprenörerna

Caroline Harrå
branschutvecklare på VVS-Fabrikanterna

Joacim Nordh
vd Svenska Rörgrossistföreningen