Gå direkt till innehåll

Kategorier: Frukt

Bild: Uppsala barn- och babylab

Spädbarn följer sociala signaler trots trauma

Bebisar som lever som flyktingar har delvis lika bra sociala förmågor som barn med tryggare hemförhållanden. Det visar en ny studie som forskare från Uppsala universitet har gjort i samarbete med kollegor i Uganda, Zimbabwe och Bhutan. Över 800 barn har deltagit i studien, vilket gör det till en av de största spädbarnstudierna som någonsin genomförts med hjälp av ögonrörelsemätningar.

Vid blått ljus minskar stärkelselagringen, medan rött ljus gör att mer stärkelse lagras.

Styrd stärkelsemängd i alger kan minska växthusgaser

Med hjälpa av blått ljus kan man styra stärkelselagringen i alger, och det kan vara ett sätt att tex minska växthusgaser. Alger med mycket stärkelse är viktiga när det gäller produktion av biobränsle, som fodertillskott i jordbruk och som ett effektivt sätt att binda koldioxid. Nu har forskare hittat en ny metod för att styra stärkelselagringen så att den blir mer användbar.

"Det gäller att vara lite medveten och fråga sig: Vad vill de här opinionstexterna väcka för känslor?", menar Carin Leibring Svedjedal som undersökt opinionstexter om transrelaterade frågor i sin avhandling. Foto: Getty Images

Så skrivs om transpersoner i media

Debatten kring transpersoner i Sverige är polariserad och det finns en tendens att lyfta upp alarmistiska exempel för att väcka känslor. Det visar en ny avhandling som bland annat undersöker språket i opinionstexter om transrelaterade frågor.

"Vår studie visar att det kan vara så att kvinnorna helt enkelt inte vill", säger Cerisa Obern, AT-läkare, doktorand och försteförfattare till studien.

Ny studie: färre kvinnor vill ha barn

Allt fler unga kvinnor tvekar inför att skaffa barn. Ny forskning från Uppsala universitet visar att en av fyra antingen är osäkra eller inte vill ha barn alls – en kraftig ökning jämfört med 2014, då bara en av tio kände likadant. Samma studie visar också att färre använder kondom och att en stor andel upplevt samtycke vid sex.

I bild syns den pusselbitsliknande formen på lymfendotelceller i lymfkärl hos däggdjur. Foto: Hans Schoofs

Unik cellform gör både lymfkärl och växtblad stabila

Cellerna som bygger upp väggarna hos de allra tunnaste lymfkärlen har en flikig, ekbladsliknande form som gör dem extra tåliga mot förändringar i vätskevolym. En liknande cellform bidrar även till växters spänst. Det visar forskare från Uppsala universitet i en ny artikel i tidskriften Nature.

Forskare Sten Svantesson har identifierat fem nya arter i svampsläktet Piloderma. Bland annat den "skygga" gammelskogsarten Piloderma fugax som här syns i mikroskopet. Foto: Kristina Stenmarck/Sten Svantesson

Ny ”skygg” svamp hittad i gammelskog

Trots att svampar i släktet Piloderma är vanliga, har forskare nu hittat fem tidigare okända arter. En av dem tillhör landets vanligaste arter, en annan finns bara i gammelskog. Upptäckten som publicerats i Fungal Biology, visar att mångfalden är större än vad man trott och att vissa av arterna riskerar att försvinna i takt med att gamla skogar avverkas.

Kolesterolhöjande ämnen i maskinkaffet på jobbet

Kolesterolhöjande ämnen i maskinkaffet på jobbet

Kaffet från de flesta kaffemaskiner på arbetsplatser innehåller relativt höga nivåer av kolesterolhöjande ämnen. Det är stor skillnad i jämförelser med vanliga kaffebryggare med pappersfilter, som filtrerar bort det mesta av ämnena. I jämförande analyser har forskarna undersökt perkulatorkaffe, espresso, presskaffe, vanligt kokkaffe samt kokkaffe filtrerat genom tyg.

BioArctics grundare Lars Lannfelt och vd Gunilla Osswald tilldelas Uppsala universitets innovations och entreprenörspris tillsammans med grundare Pär Gellerfors. Foto: Simon Hastegård/Bildbyrån och BioArctic

Trio bakom Alzheimerläkemedel får Uppsala universitets innovations- och entreprenörspris

Läkemedlet som bromsar Alzheimers sjukdom används redan av mer än 20 000 patienter i tio olika länder – och snart kan det bli tillgängligt även i Europa. Bakom framgångarna står de båda grundarna Lars Lannfelt och Pär Gellerfors samt vd:n Gunilla Osswald på bolaget BioArctic. Nu tilldelas de Uppsala universitets innovations- och entreprenörspris.

Patrik Johansson klev på sin roll som ny batteriprofessor vid Uppsala universitet 1 mars 2025. Han har tidigare varit professor i fysik vid Chalmers tekniska högskola. Foto: Europeiska kommissionen

Världsledande batteriforskare till Uppsala universitet

Professor Patrik Johansson blir ny ledare för flaggskeppsprojektet Battery 2030+. Han har lett många stora internationella forskningsprojekt och kommer senast från rollen som chef för EU:s forskningsprogram The Graphene Flagship.

Ida Olenius har disputerat på en avhandling om andlig beredskap under andra världskriget. Fotograf: Hanna Johansson

Viktigt med andlig beredskap under andra världskriget

Det räcker inte med militär och ekonomisk beredskap under kris- och krigstider – det krävs även en befolkning som är nationellt lojal, offervillig och motståndskraftig. Det var staten, statskyrkan och många andra samhällsaktörer överens om under andra världskriget. Alla tyckte att ”andlig beredskap” var nödvändig men det fanns oenighet om vad som krävdes, visar en ny avhandling.

UUniCORN är ett nytt tvärvetenskapligt forskningsinstitut vid Uppsala universitet med fokus på den samhällsomställning som är nödvändig för ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet.

Stor satsning på forskning om målkonflikter inom hållbar utveckling

Uppsala universitet inviger ett nytt forskningsinstitut, UUniCORN, med syfte att identifiera, analysera och navigera målkonflikter i hållbar samhällsomställning. Det nya institutet startas på initiativ av rektor Anders Hagfeldt med syftet att Uppsala universitet ska vara en mer aktiv partner i arbetet med att skapa ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart samhälle.

Struktur för proteinet OGG1 (färg: lila, vänster) och en av de molekyler som hämmar enzymets aktivitet (Färg: gul, mitten och höger). Bild: Andreas Luttens

Ny metod söker igenom 10 sextiljoner läkemedelsmolekyler

En färsk studie visar att datoralgoritmer kan användas för att hitta potenta molekyler som skulle kunna utvecklas till läkemedel mot inflammation. I artikeln presenterar forskarna också hur samma strategi kan användas för att söka igenom 10 sextiljoner alternativ för att hitta den bästa läkemedelskandidaten.

Nätgiraffer (bilden) var en av tre arter som forskarna studerade. Genom att sekvensera växt- och bakterie-DNA från avföringsprover kunde de se den bakteriella sammansättningen i tarmen och vilka växter vilda giraffer hade ätit. Foto: Tyler Kartzinel

Oväntade fynd i studie av giraffers tarmflora

Giraffers tarmbakterier påverkas inte främst av vad de äter, utan av vilken art de tillhör. Det visar en ny studie från Uppsala universitet och Brown University där forskare analyserat sambandet mellan föda och tarmflora hos tre giraffarter i Kenya. Studien ger också ny kunskap som kan hjälpa till att säkra födotillgången för de utrotningshotade giraffarterna.
I en ny studie, publicerad i Glob

Avhandlingen undersöker hur unga resonerar kring att läsa vidare i Söderhamn − en ort där det historiskt inte krävts nån akademisk examen för att få jobb. Illustration: Sebastian Larsmo

”För att få ett bra jobb så måste man ju ha en utbildning”

Tidigare forskning har pekat på att det finns ett utbildningsmotstånd bland unga personer i bruksorter. En bild som inte stämmer, visar en ny avhandling som bygger på intervjuer med ungdomar och föräldrar i Söderhamn. De ser positivt på högre utbildning och menar att det kan vara nödvändigt att läsa vidare för att kunna få ett bra jobb.

En målning av Ivan de förskräcklige, av konstnären Viktor Vasnetsov (1848-1926). Tretyakov Gallery. Rättigheter: Public Domain

Ska vi sluta säga Ryssland?

Borde världen sluta använda namnet Ryssland och återgå till den gamla benämningen Moskvastaten? Frågan har lyfts bland rysslandskritiker de senaste åren och i nya boken ”Russia reverts to Muscovy” lyfter Stefan Hedlund, professor i öststatsforskning, fram flera argument som talar för ett namnbyte.

Daniel Kane, professor i amerikansk litteratur har skrivit om Joe Brainards brevväxling. Fotograf: Mikael Wallerstedt

Joe Brainards överraskande brev

Den amerikanske konstnären och författaren Joe Brainard (1942–1994) utmärkte sig med ett slående unikt skriftspråk som bland annat tog sig uttryck i hans mångåriga korrespondens med andra välkända konstnärer och skribenter. Ett urval av hans brev har nu getts ut i en ny bok med kommentarer och analyser av Daniel Kane, professor i amerikansk litteratur vid Uppsala universitet.

Tack vare nya, avancerade instrument går det nu att studera klimatet på planeter långt utanför vårt solsystem. I bild syns Europeiska sydobservatoriets Very Large Telescope i Chile. Foto: ESO/Y. Beletsky

Vatten och extrema vindar upptäckta på exoplanet

På exoplaneten WASP-127b som ligger drygt 500 ljusår bort kan vindstyrkan uppnå hastigheter på 33 000 kilometer i timmen, visar en studie av ett internationellt forskarteam. Det är första gången man upptäckt den här typen av vindar och det har varit möjliga tack vare ett instrument som delvis byggts vid Uppsala universitet. Studien publiceras i Astronomy & Astrophysics.

Professor Frank Biermann, Universiteit Utrecht och Professor Aarti Gupta, Wageningen University, blir gästprofessorer i klimatledarskap vid Uppsala Universitet under 2025.  Photo: Unmask Photography.

Frank Biermann och Aarti Gupta nya Zennströmprofessorer i klimatledarskap

Professor Aarti Gupta, Wageningen University och Professor Frank Biermann, Universiteit Utrecht blir gästprofessorer i klimatledarskap vid Uppsala Universitet under 2025. Den tioåriga gästprofessuren, där en ny professor inbjuds varje eller vartannat år, finansieras genom en tidigare donation till universitetet av entreprenören Niklas Zennström och hans hustru Catherine Zennström.

Prover togs från både tunn-och tjocktarm. Forskarna studerade sedan olika typer av immunceller i slemhinnan, samt genomsläppligheten i tarmen.

Inflammation kan förklara magbesvär vid psoriasis

Personer med hudsjukdomen psoriasis har ofta en osynlig inflammation i tunntarmen, med ökad benägenhet för "läckande tarm”, visar ny forskning vid Uppsala universitet. Dessa förändringar i tarmen skulle kunna förklara varför psoriatiker ofta har besvär med mag-tarmkanalen och större risk att få Crohns sjukdom. Studien publiceras i Biochimica et Biophysica Acta (BBA) - Molecular Basis of Disease.

Doktorspromotionen hålls i universitetshuset. Foto: David Naylor

18 nya hedersdoktorer till Uppsala universitet

Programledaren Eva Funck Beskow, förlossningsläkaren Hussein Kidanto och den tidigare rektorn vid Umeå universitet, Göran Sandberg, är några av årets nya hedersdoktorer vid Uppsala universitet. De kommer att installeras under vinterpromotionen 31 januari. I samband med hedersdoktorernas besök bjuder de också på föreläsningar som är öppna för allmänheten.

Visa mer

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477.

Uppsala universitet är Sveriges äldsta universitet, grundat 1477. Vi har över 50 000 studenter och 7 500 medarbetare i Uppsala och i Visby. Vi är ett brett forskningsuniversitet med forskning inom samhällsvetenskaper, humaniora, teknikvetenskap, naturvetenskap, medicin och farmakologi. Universitetet är återkommande rankat som ett av världens främsta universitet, med målet att bedriva utbildning och forskning av högsta kvalitet och relevans för att göra långsiktig skillnad i samhället.

Uppsala universitet

Segerstedthuset, Dag Hammarskjölds väg 7
752 36 Uppsala
Sweden

Besök våra andra nyhetsrum