När vindkraftverk byggs i skogsmiljö finns särskilda förhållanden att ta hänsyn till. I en ny avhandling av Johan Arnqvist, doktorand i meterologi vid Uppsala universitet, presenteras ny kunskap om hur turbulensen över skog påverkas av den vertikala temperaturskiktningen.
I takt med att klimatet blir varmare smälter delar av den permafrost som finns i norra Sverige och andra delar av världen. I en ny studie som publicerats i Nature Communications beskriver en internationell forskargrupp en nyupptäckt mikrob som de hittat i den tinande premafrosten i Stordalenmyren i Norrbotten. Där stortrivs den och producerar stora mängder växthusgas.
Hur solkoronan värms upp är en grundläggande frågeställning inom modern astrofysik. En internationell forskargrupp med forskare från bland annat Uppsala universitet har upptäckt att stora mängder ”magnetiska virvelstormar” är med och driver upphettningen av solens allra yttersta lager. Forskningsresultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Nature.
Nya forskningsrön visar att koldioxidhalten i jordens atmosfär har spelat en stor roll när det gäller tidigare globala klimatförändringar. En minskning av koldioxidhalten var en avgörande förutsättning för den globala nedkylning och nedisning av Antarktis som inleddes för cirka 34 miljoner år sedan. Resultatet publiceras nu i tidskiften Science.
Hur skyddar man sig själv och elektronisk utrustning mot åska? Vilken inverkan har blixtar på miljön, och på vilket sätt kan de användas som en global termometer? Bland annat dessa frågor besvaras på en internationell konferens om åskskydd vid Uppsala universitet den 23-26 juni.
Marley Becerras datormodell över blixtnedslag gör det möjligt att förutsäga var på en byggnad det är mest sannolikt att blixten slår ned. Den visar också att fler faktorer styr risken för nedslag än man tidigare trott. Den 5 juni lägger han fram sin avhandling vid Uppsala universitet.
Under de senaste åren har EU arbetat hårt med att etablera unionen som en ledande aktör i den globala kampen mot klimatförändringarna. I boken EU och den globala klimatfrågan – Europaperspektiv 2008, som lanseras vid ett seminarium på Norra Latin den 6 februari, presenteras aktuell forskning om EU:s klimatarbete.
Vattenbrist är redan idag ett stort globalt problem, men väntas öka med klimatförändringen. Men uppgifterna om vattentillgångar i världen går isär. Elin Widén-Nilsson har i sin avhandling, som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 14 december, utvecklat en ny global vattenbalansmodell som på sikt ska kunna användas för att analysera storskaliga vattentillgångar.
Om man inte tar hänsyn till att avdunstning och värmetransport från havsytan är effektivare under vissa väderförhållanden, kan klimatprognoserna slå fel. Erik Sahlée har i sin avhandling i meteorologi studerat turbulenta virvlar och visar att dagens klimatmodeller inte håller vid vissa förhållanden. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 28 september.
Uppsala universitet är Sveriges äldsta universitet, grundat 1477. Vi har över 50 000 studenter och 7 500 medarbetare i Uppsala och i Visby. Vi är ett brett forskningsuniversitet med forskning inom samhällsvetenskaper, humaniora, teknikvetenskap, naturvetenskap, medicin och farmakologi. Universitetet är återkommande rankat som ett av världens främsta universitet, med målet att bedriva utbildning och forskning av högsta kvalitet och relevans för att göra långsiktig skillnad i samhället.
Segerstedthuset, Dag Hammarskjölds väg 7
752 36 Uppsala
Sweden