Miljöföroreningar ligger bakom minst nio miljoner dödsfall i världen varje år och bidrar till stora kroniska hälsoproblem hos människor och djur samt skapar allvarliga störningar i miljön. Under toppmötet Uppsala Health Summit den 24-25 oktober samlas internationell expertis från olika samhällssektorer för att diskutera lösningar som kan förhindra framtida utsläpp och som kan påskynda insatser.
Uppsala universitets innovationspris Hjärnäpplet tilldelas i år statistikern Inger Persson. Hon belönas för utvecklingen av en matematisk algoritm som med tillgång till intensivvårdspatienters journaler, snabbt kan förutspå vilka som riskerar utveckla blodförgiftning, sepsis.
Äldre multisjuka patienter riskerar att falla mellan stolarna i hälso- och sjukvården. I en ny studie undersöks effekten av samverkanslagen som infördes 2018. Syftet med lagen var att förbättra uppföljningen av patienter med behov av insatser från både region och kommun efter sjukhusvistelse. Enligt studien blev sjukhusvistelserna kortare men andelen återinläggningarna ökade.
De neurokemiska förändringarna i hjärnan ser olika ut hos de patienter med social ångest som behandlats med både SSRI-läkemedel och KBT, jämfört med de som enbart behandlats med KBT. Medan kombinationsbehandlingen där läkemedlet ingick blockerade serotonintransportörerna, så ökade tillgången till transportörer för patienter som enbart fick KBT-behandling.
Patienter är mer positiva till e-journaler än vad läkarkåren var innan de nätbaserade patientjournalerna infördes. En forskargrupp vid Uppsala universitet har under åren före och efter införandet av e-journalen Journalen i Region Uppland 2012 följt både läkarnas och patienternas upplevelser och erfarenheter. Resultatet visar att oron som läkarna kände tidigare är delvis obefogad idag.
Brist på sjuksköterskor och kritik mot stressig arbetsmiljö är återkommande larm om situationen inom vården. Men många trivs jättebra på jobbet, något som sällan lyfts fram i debatten. I en ny studie, publiceras i tidskriften International Journal of Nursing Studies, har Carina Ahlstedt undersökt vilka faktorer som får sjuksköterskor att trivas och stanna på en arbetsplats.
Årets toppmöte Uppsala Health Summit tar sig an de svåra frågorna om framtidens cancervård. Bland deltagarna finns många viktiga internationella aktörer från hälsoorganisationer, patientorganisationer, akademi, företag, ideella organisationer och beslutande organ.
Idag finns fler möjligheter än någonsin att överleva cancer, tack vare allt bättre behandlingsalternativ. Samtidigt insjuknar alltfler och kostnaderna för nya behandlingar är höga. Detta ställer höga krav på styrning och prioritering av resurser. Hur uppnår vi rättvis tillgång till diagnos och behandling? Detta ämne är fokus för toppmötet Uppsala Health Summit 2018, ”Care for Cancer”.
Utan bättre samarbete och förankring av smittskyddsplaner på global och lokal nivå kommer vi även i framtiden ha svårt att skydda oss mot epidemier, så det är viktigt att agera innan det händer. Detta är ett av budskapen i en ny rapport som sammanfattar diskussionerna från höstens Uppsala Health Summit på temat Tackling Infectious Disease Threats.
Antibiotikaresistens är enligt WHO ett av de största globala hoten mot folkhälsan och alltför få nya antibiotika utvecklas. Det internationella forskningskonsortiet DRIVE-AB, där Uppsala universitet ingår som parter, publicerar nu sin slutrapport med förslag på hur man kan driva på utvecklingen av nya antibiotika och samtidigt garantera tillgången och en hållbar användning av de nya läkemedlen.
Infektionssjukdomar är ett av de största hälsohoten i världen. Återkommande larm om spridningsrisk, epidemier och pandemier gör ämnet högaktuellt och väcker oro hos många. Idag publicerar Uppsala Health Summit den rapport som är utgångspunkt för toppmötet i Uppsala den 10-11 oktober som vill visa vägen framåt för att hantera utmaningarna.
Eftersom vaccin skyddar inte bara den som tar det, utan även de andra personer som man annars hade kunnat smitta, så finns det en mängd tänkbara motiv för att välja att vaccinera sig. Förutom det mest självklara – att man vill skydda sig eller sina barn från att bli sjuka – så visar forskning att många också påverkas av omsorg om andra.
Under toppmötet Uppsala Health Summit om barnfetma, som inleds denna vecka på World Obesity Day, träffas experter från hälsoorganisationer, akademi, företag och frivilligorganisationer för att diskutera hur man tillsammans kan motverka den pågående fetmaepidemin. Journalister kan ta del av konferensens plenarföreläsningar 11-12 oktober.
Inför toppmötet Uppsala Health Summit om barnfetma, som äger rum 11 -12 oktober, har en rapport tagits fram som sätter fokus på de skilda utmaningarna, allt från sockerskatt till hur man anpassar insatser för migranter och engagerar näringslivet. Rapporten produceras för att förbereda de cirka 200 delegaterna för konkreta diskussioner.
Inför toppmötet Uppsala Health Summit om antibiotikaresistens, som äger rum 2-3 juni, har nu en rapport tagits fram som sätter fokus på några av de mest brännande utmaningarna. Målet är man under mötet ska lyckas förflytta diskussionen från ”vad” till ”hur” och ”vem”.
Den 3-4 juni är det dags: Uppsala universitet och sju andra svenska aktörer har bjudit in politiker, opinionsbildare och experter från vård, akademi och företag till en förutsättningslös och öppen dialog om vägen framåt i ett åldrande samhälle. Målet med Uppsala Health Summit är att gå från kunskap till handling. Mötet samlar en rad tunga personer till rundabords-samtal inom hälsoområdet.
Kan uppmätta stresshormonnivåer förutsäga risker för framtida sjukdom? Hur förstår egentligen spädbarn andra människors handlingar och vilka olika metoder finns det att för att arbeta preventivt med stöd till barn och föräldrar? Dessa frågor och fler kommer att tas upp under konferensen Forskning pågår där forskare möter yrkesverksamma inom till exempel skola och hälsovård.
Svenskar är övervägande positiva till att ideella eller kommersiella aktörer erbjuder välfärdstjänster, särskilt om de riktar sig till hemlösa, arbetslösa, sjuka och äldre. Det visar en attitydundersökning som genomförts av Centrum för forskning om religion och samhälle vid Uppsala universitet på uppdrag av Svenska kyrkan.
En fråga som ofta uppmärksammas i media är skillnader i tillgång till vård och skillnader i behandlingsresultat mellan olika landsting. Ska inte hälso- och sjukvården vara jämlik i Sverige? I en avhandling från Uppsala universitet undersöks spänningsförhållandet mellan nationell jämlikhet i hälso- och sjukvården och landstingens lokala självstyre.
Planerade operationer ställs ibland in när akuta fall måste prioriteras. Sjukhuset förlorar pengar och tappar i effektivitet. Patienten som förberett sig mentalt på att genomgå ett ingrepp får vänta. Det här får både etiska, psykologiska och medicinska konsekvenser, hävdar forskare vid Uppsala universitet, Karolinska Institutet och Karolinska universitetssjukhuset i en artikel i Clinical Ethics.
Uppsala universitet är Sveriges äldsta universitet, grundat 1477. Vi har över 50 000 studenter och 7 500 medarbetare i Uppsala och i Visby. Vi är ett brett forskningsuniversitet med forskning inom samhällsvetenskaper, humaniora, teknikvetenskap, naturvetenskap, medicin och farmakologi. Universitetet är återkommande rankat som ett av världens främsta universitet, med målet att bedriva utbildning och forskning av högsta kvalitet och relevans för att göra långsiktig skillnad i samhället.
Segerstedthuset, Dag Hammarskjölds väg 7
752 36 Uppsala
Sweden