Kyrkorna bevaras av ett antikvariskt system som riskerar att ta död på dem istället för att hålla dem levande. För att det kyrkliga kulturarvet ska kunna användas och utvecklas behöver därför nya visioner och mål tas fram gemensamt av staten och Svenska kyrkan. Det visar konstvetaren Henrik Lindblad i en ny avhandling från Uppsala universitet.
Mottagare av årets Disapris är Sofia Näsström. Hon får priset för sin bok "Demokrati. En liten bok om en stor sak". Disapriset tillkännages under Kulturnatten i Uppsala, lördag den 11 september.
Så här lyder motiveringen:
"Disapriset 2021 går till Sofia Näsström, statsvetarprofessor i Uppsala, för boken ’Demokrati. En liten bok om en stor sak’. Författaren granskar med ömsinta men samtid
Tidningars kommentarsfält, bloggar och Twitter beskrivs ofta som demokratiska platser där fler röster får komma till tals. En ny avhandling visar däremot hur redan röststarka grupper,t ex högutbildade personer som har en maktposition, gynnas av hur online-plattformar är utformade. Det som var tänkt att vara inkluderande för marginaliserade grupper, blir istället ett hinder för demokratiska samtal.
Vad kan studier av den politiska integrationen av utrikes födda efter 90-talets flyktingvåg säga om dagens situation och förutsättningarna för lyckad integration i Sverige? En analys av statsvetare vid Uppsala universitet och Linnéuniversitetet, byggd på flera artiklar, tyder på att utrikes födda med tiden kommer ikapp och blir lika politiskt kunniga och toleranta som inrikes födda.
Katastrofsituationer kan rucka på den sociala ordningen och ge människor möjlighet att använda sin kreativitet. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet, där forskaren har studerat vad som hände när orkanen Sandy drabbade New York 2012. Hur samarbetade olika grupper under själva katastrofen, och vad hände när det akuta skeendet övergick i ett långsiktigt politiskt återuppbyggnadsarbete?
Att Socialdemokraterna förlorade riksdagsvalet 2006 berodde till stor del på S-regeringens krishantering av stormen Gudrun 2005. Till viss del bidrog även regeringens hanterande av tsunamikatastrofen 2004. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet.
I en ny avhandling från Uppsala universitet har språkvetaren Saga Bendegard studerat varför EU-texter anses mer svårlästa än motsvarande svenska texter. Resultaten visar att det behövs ny forskning och tolkning av vad som gör en text begriplig för olika människor i olika situationer.
Med de digitala möjligheter som präglar dagens samhälle finns ett stort behov att diskutera offentlighetens gränser. Vilken information bör vara tillgänglig i ett fungerande demokratiskt samhälle och vilken behöver regleras? Denna högaktuella fråga diskuteras under en internationell tvärvetenskaplig konferens den 18-19 september.
Bilden av 1930-talets Sverige och det intensiva arbete med att reformera samhället som ägde rum har präglats av föreställningar om social ingenjörskonst och expertvälde. I sin avhandling riktar idéhistoriken Petter Tistedt ljuset på de många aktiviteter som arrangerades för att engagera medborgarna i samhällsutvecklingen och ger därmed en intressant och bredare bild av decenniet.
Kvinnors deltagande i en hållbar värld är temat när Tarja Halonen, Finlands president 2000-2012, håller årets Dag Hammarskjöldföreläsning i universitetsaulan den 6 maj.
Vilken roll spelar nya medier för att skapa innehåll i nationsbegreppet? Idag finns det ett stort intresse att marknadsföra länders särart som varumärken på en global marknad. Sociologen Magdalena Kania-Lundholm visar att nya medier kan vara en positiv demokratisk kraft när i länder i stark förändring söker efter en ny nationell identitet.
Det finns en idé om att engagemang i föreningar och organisationer gör oss till mer politiskt aktiva medborgare, den så kallade folkrörelsetanken. I den nya boken ”Föreningsliv, delaktighet och lokal politik i det mångkulturella samhället” diskuteras, med stöd av nya forskningsresultat, hur dessa ideal stämmer överens med verkligheten då det gäller personer med utländsk bakgrund.
Hur kommer det sig att världens parlament fortfarande består till 80 procent av manliga representanter? Elin Bjarnegård vid Uppsala universitet har studerat mansdominerade politiska nätverk i Thailand. Hennes avhandling, som granskas den 15 januari, visar att den senaste tidens turbulens i thailändsk politik gör det ännu svårare för kvinnor att ta sig in på den politiska arenan.
Internetanvändarna består av två "generationer" som lever i helt olika kulturer; en som mejlar, söker information, sköter bankärenden och beställer resor och en annan som umgås, diskuterar och lever en stor del av sin vakna tid uppkopplad på internet. Risken finns att den ena kulturen, där många med ledande befattningar i samhället finns, tappar kontakten med och kunskapen om den andra.
Gatunamn är viktiga för hur ett område uppfattas och för trivseln och man hittar gärna på egna namn för exempelvis parker om de officiella inte vinner gehör. Det visar Carina Johansson i sin avhandling där hon undersökt stockholmarnas kunskaper om och attityder till stadens gatunamn. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 15 december.
Att vara aktiv i en förening kan vara en väg till politiskt engagemang och ökat inflytande för personer som invandrat till Sverige. Det visar Gunnar Myrberg i sin avhandling som han lägger fram vid Uppsala universitet den 28 september.
Uppsala universitet är Sveriges äldsta universitet, grundat 1477. Vi har över 50 000 studenter och 7 500 medarbetare i Uppsala och i Visby. Vi är ett brett forskningsuniversitet med forskning inom samhällsvetenskaper, humaniora, teknikvetenskap, naturvetenskap, medicin och farmakologi. Universitetet är återkommande rankat som ett av världens främsta universitet, med målet att bedriva utbildning och forskning av högsta kvalitet och relevans för att göra långsiktig skillnad i samhället.
Segerstedthuset, Dag Hammarskjölds väg 7
752 36 Uppsala
Sweden